- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
35

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

den, som föranledde ej så litet skriftvexling mellan Gustaf
och Danmark utan rådets horande; men den gällde mindre
vigtiga saker.

Till de mest framstående bland regeringsärendena
hörde ännu på den tiden bortgifvandet af förläningar. Såsom
riksföreståndare hade Gustaf i en dagtingan, den 25 Juli
1521, med den mäktige rådsherren biskop Brask bland
annat lofvat, att "när hans nåd biskopen har sagt riket och
mig huldskap och manskap skall jag ingen gifva förläning
i östergotland utan hans nådes samtycke"24). Detta
Gustafs löfte står alldeles enstaka och torde efterhand fatt
for-falla. Fore konungavalet kommo dock endast ytterst fa
förläningar i fråga. Men efter valriksdagen hade Gustaf
inom några månader gifvit ej mindre än 38 delvis ganska
stora förläningar25). De voro gifna utan rådets hörande
och icke endast till frälsemän eller prelater. Men vi
behöfva i detta ämne ej anföra flera enskildheter. Gustaf
ville hafva sin rätt härutinnan på det klara. Bland
framställningar till rådet på mötet i Vadstena, Oktober 1524,
var äfven den, att han "begär forveta sig med riksens råd
och adeln, förrän han träder här något djupare utinnan
med kröning eller giftermål, om hans nåde må fritt råda och
bestyra om kronones län efter som lagboken säger, som
en konung och fullmäktig herre plägar att göra, oknarkadt
för hvar man, så att hans nåde sig dermed icke skall
förmoda någon ovilja eller uppstöt utaf någon, som i forntiden
ofta skedt är, riket och dess inbyggare till föga bestånd,
härpå begär hans nåde de gode herrars bref, med tillbörlig
bepligtelse". Rådet svarar: "Ingen kan med skäl annat
säga, än eder nåde bör ju efter lagen fullmäktigt råda och

24) K. Gust. reg. I, p. 3.

En del utgjordes af häradshöfdinge-beställning. Se forteckningen
ibidem p. 169—171.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free