- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
36

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

styra borgom och landom, kronans skatt och Upsala öde
etc. Dock gifva vi eder nåde i god akt tillkänna den gamla
riksens sedvänja, att ingen ogift och daglig tjensteven togs i
rådet ej heller fick någon märkelig kronans förläning förr
än han der in kommen var; förhoppandes att eder nåde
jn vill så framdeles ock hålla det, att åtskilnad blifver och
ja dem, som uti eders nådes råd äro, efter tillbörlighet
för deras tunga och omak förse både till eder nådes och
riksens heder och bestånd; då hvar god man sig väl låter
åtnöja. Men vill någon oförnuftig derom knorra, då kunna
vi det icke (hindra?) Gud bättre, endast dem gerna näpsa
som det göra" 26). — Genom detta svar var konungens
rätt, att utan rådets hörande besluta om förläningar, erkänd;
det råd, som så utlät sig, vågade icke åberopa Kalmare
recess eller andra dylika urkunder, det inskränkte sig till
att med en viss sentimentalitet lägga konungen på hjertat,
att främst ihågkomma rådsherrarne med förläningar.
Gustaf, som ingalunda underlät att med län hugna
aristokra-terne såväl inom som utom rådet — ty han behöfde
deras tjenster och deras tillgifvenhet, — lät dock äfven
o-frälse tjenare erhålla förläningar, när de gjort sig förtjente
deraf eller hans intresse det fordrade; likaså fråntog han
dem länen, när honom så nyttigt syntes27). Men
inhemtande af rådets råd för dessa ärenden kom hvarken på hans
eller hans söners tid mera i fråga28); ett förhållande
hvartill i sjelfva verket sista mom. IV kap Kg.B. lemnar fullt
berättigande.

2«) K. Gust. reg. I, p. 258 och 262. — Jfr Stiernman I, p. 31 och
33. samt Tegel a. a. I, p. 95.

27) Jfr. H. Forssell, Sveriges, inre historia I, p. 44. — Reuterdahl
a. a. IV, p. 207.

w) I ett fall blef dock rådet tillspordt: då vid samma möte i
Vadstena 1524 rådet frågades, om de kunde lida i landet Grefve Johan von
der Höyen, som skulle äkta Gustafs Syster, och att honom gåfves något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free