Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoflägret i Mainz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 Ho/Lägret i Mainz.
städerna med Maximilian af Bayern i spetsen. Kunde man
nu, räknade Richelieu ut, skilja ligan från kejsaren, skulle
man därmed gifva denne och hela den habsburgska makten
en grundstöt: han skulle stå ensam och öfvergifven och
lätt kunna i grund krossas.
För detta ändamål sökte den kloke fransmannen ställa
så till, att ligan, med hvilken han af gammalt hade
förbindelser, skulle å ena sidan undandraga kejsaren sin hjälp
och å den andra ej anfallas af Gustaf Adolf, det vill säga
förklaras neutral. Det var ingen lätt uppgift, ty ligan och
särskildt kurfursten af Bayern var genom gamla band
mycket nära fäst vid kejsaren; hans förföljelse mot de
evangeliske, och särskildt restitutionsediktet, hade tillvunnit honom
deras synnerliga tacksamhet. Genom en förening af hotelser
och löften lyckades Richelieu dock till slut genomdrifva sin
önskan, och ligans medlemmar, bland dem kurfursten af
Bayern, ingingo, ehuru ytterst motvilligt, på planen, likväl
endast mot villkor att Gustaf Adolf genast återlämnade alla
de eröfringar han gjort af katolskt område, således
Wurzburg, Mainz med mera.
Med detta förslag kom nu franska sändebudet Charnacé
till Mainz. Gustaf Adolf såg vid första blicken, att ligan
ej hade någon ärlig och uppriktig afsikt med neutraliteten,
utan endast ville begagna den för att vinna tid och hinna
rusta sig. Gustaf Adolf svarade därför Charnacé, att han
omöjligt kunde inlåta sig på en neutralitet utan minsta
säkerhet för att den skulle bli hållen af ligan, och hvad
återlämnandet af eröfringarna från hennes medlemmar
beträffade, kunde om något sådant ej ens bli tal. Han vore
intet barn, som man kunde föra bakom ljuset med dylikt
narrverk.
I tanke och tro, att han skulle kunna skrämma Gustaf
Adolf lika lätt som ligans chefer, lät Charnacé undfalla sig
det hotande yttrandet, att hans konung redan vore på väg
mot Rhein med 40,000 man. Vid dessa ord blixtrade det
till i Gustaf Adolfs öga; men han svarade lugnt och var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
