- Project Runeberg -  Gustaf II Adolf. Ett trehundraårsminne /
227

(1894) [MARC] Author: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wallenstein

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den nya armén. 227

det minsta intryck på Wallenstein: han syntes obeveklig,
men något bestämdt afslag gaf han dock ej. Ja, han
samtyckte till och med att låna sin medverkan till de
underhandlingar kejsaren ville genom Arnim öppna med Johan
Georg, för att skilja denne furste från förbundet med Sverige.
Han ville först se, hur den andra planen, om förbundet
med Gustaf Adolf, skulle utfalla innan han gaf kejsaren sitt
svar. Däraf hans ifver att erhålla en bestämd förklaring
från Gustaf Adolf.

När Raschin kom med underrättelsen att konungen
nu ej kunde sända honom de 12,000 man han begärt, kastade
Wallenstein genast den planen å sido och beslöt söka vinna
målet på den andra vägen. Han lofvade Questenberg att
foga sig efter kejsarens önskan och öfvertaga befälet, men
endast på tre månader. Detta var allt ministern kunde
utverka.

Hvad kejsaren begärt af honom var i själfva verket,
ej att taga befälet öfver en armé som redan fanns, utan att
i största hast skapa en armé som helt och hållet fattades.
Detta trolleri utförde dock nu Wallenstein för andra gången.
Han behöfde blott från Mähren, där han tog sitt högkvarter,
utfärda ett upprop till sina gamla krigare för att se dem i
massor strömma till honom från östan och västan. Hans
gamla fältöfverstar kommo den ene efter den andre för
att åter tjäna under honom, regemente efter regemente blef
fulltaligt, och inom den utsatta tiden hade Wallenstein
inlöst sitt löfte och ställt en väl rustad här på ej mindre än
40,000 man till kejsarens förfogande.

Han förklarade sig nu vilja nedlägga befälet. Men
att nu släppa mästaren som smidt det nya ypperliga
vapnet, den ende som kunde med kraft föra det, - det kunde
naturligtvis ej komma i fråga, kosta hvad det ville. Hvilket
pris begärde han för sitt kvarstannande ? Långsamt och
med möda lät han afpressa sig svaret. Den kejserlige
underhandlaren, ehuru ej väntande små anspråk, studsade
dock därvid. Oinskränkt makt och myndighet öfver hären

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g2a300/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free