- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper / Del 2 /
61

(1843-1845) [MARC] Author: Gustav III With: Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessa uppmuntringar hade snarare blifvit gifna åt
gynnade personer än åt nåringarne, mer tjenat part i—
afsikter an saken. För detta ändamål insveptes allt i
hemlighetens slöja, näringarnas verkliga tillstånd ej
mindre än Bankens. Manufaktur-intresset bevakades vid
Riksdagarna af en Sekret Manufaktur-Deputation,
Han-dels-intresset genom en sekret Handels-deputation,
liksom Bankens genom en sekret Banko-depulation; alla
förlorande sig i det allrådande Sekreta Utskottet, som
sjelf likväl ej kände alla sina hemligheter; ty det
fanns äfven en sekretess inom sekretessen. Med denna
ursäktade sig t. ex. Bankfi-deputationen är 1762, att
inför Sekreta Utskottet redogöra för beloppet af
Bankolånen. Om sådant kunde hända sjelfva Sekreta
Utskottet, må man ej förundra sig, om å ena sidan
Ständerna, å den andra Konungen höllos i okunnighet.
Det var i Konungens namn, som forordningarna
om Bankens angelägenheter utfärdades; ehuru han i
fråga om sådana hvarken ägde kunskap eller minsta
inflytande. Likväl visste i sjelfva verket ej
Ständerna mer än Konungen; ty deras förnämsta
klagomål vid denna Riksdag gäller de föregående Sekreta
Utskottens myndighet, att i de vigtigasle ämnen
besluta i deras ställe. De skamligaste under skydd af
denna hemlighet drifna förhandlingar kommo för dagen.

Man ser genom hvilken erfarenhet 1765 års
Ständer hade lärt sig att skatta publicitetens fördelar;
hvarföre de ock gåfvo Nationen tryckfrihet.

Man kan ej neka denna Riksdags Ständer förtjensten
af att ha uppdagat många djupt inrotade missbruk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:38:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g3efter50/20/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free