Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu i vår tid lysa, (Ingo då sin uppfostran. Grefve
Carl Gyllenborg skref sjelf komedier, såsom ”Den
Svenske Sprälthöken." RiksRådet Wrangel skref äfven
Tragedier, och hade författat ”Prinsessan Svanhvita.”
Dalin hade då sitt lysande tidehvarf, mera lycklig,
än då han sedermera vid ett ungt hof nyttjades mer
att roa, 8n att gagna. Hans ”Svenska Friheten” var
den första Svenska Episka dikt, och är ännu
oöfver-träffad. I Thealerpjeeer var han mindre lycklig. Men
vi bade öfversäIlningar ifrân Voltaire, Racine, Moliere,
llollberg. En Svensk theater inrättades, som gaf
representationer två ganger i veckan. Man såg der
Tragedier, Komedier, Balletter, med Harlekinader och
Lindanseri. Det bevistades af hofvet. Smaken för
theatern var så allmän, alt ungdom af den förnämsta
adeln församlade sig för att spela än fransyska än
svenska pjecer, äfven för hofvet och allmänheten. —
Med Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika ändrades detta.
Det unga hofvet älskade fransyska theatern. En fransk
thealertrupp införskrefs, som spelte i början på
entreprenad, sedermera för hofvets räkning. Den svenska
theatern gick och vandrade i landsorterna.
Smaken för det fransyska blef allmän. Blef det någonsin
i större sällskap fråga om att se svenskt spektakel,
så var det mest för att bcdrifva gyckel och
utsväf-ningar. Man lät efter behag börja med sista akten i
en tragedi och sluta med den första. Man utvisade
aktörer, som ej roade, man befallte dem skratta, då
de skulle gråta, och tvärtom. Spcktatörerna deltogo
så mycket i pjecen som aktörerna. Ett försök skedde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
