Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Belgien hotade mera vidtutseende rörelser. Den 30
Maj 1787 fordrade de missbelåtna städerna återtagandet
af alla nya anordningar. Ståthållarskapets svaghet och
kraftlösa åtgärder ökade djerfheten hos de upproriska.
Återkommen från sin resa till Cherson afgaf Josef en
lugnande förklaring (d. 22 Juni); men de oroliga
sinnena retades af hemliga uppvigglare, och stormen fortfor.
Yttre tillfälligheter, Frankrikes efterdöme och nu använd
för. mycken stränghet mot de missnöjde, frambragte
slutligen ett fullkomligt uppror. Den 2 Jan. 1789
utbröt en revolution i Brabant och Hennegau, hvilken
fann större eller mindre deltagande i de öfriga Belgiska
landskaperna. De kejserl. trupperna blefvo slagne vid
Turnhout, d. 27 Oktober, och den 4 Jan. 1790
förklarade sig de Belgiska provinserna, med undantag af
Luxemburg, för oafhängige från Österrikes öfvervälde. Den
29 i samma månad utfärdade kejsaren ett påbud,
hvar-igenom de införda föränd ringar ne upphäfdes, äfven i
Ungern och*’Tyrolen. Det omogna och öfverilade drog
äfven det goda med sig.
Till dessa eftergifter blef kejsaren tvungen genom
sin politiska ställning till yttre magter. — Sedan freden
i Teschen hindrat honom, att, genom vapenmagt, blifva
herre öfver Bäjern, sökte han vinna ändamålet på
fredlig väg (1784). Kurfursten derstädes, Carl Theodor
af Pfaltz, aftalade i hemlighet med Josef, om ett utbyte
af Bäjern emot Österrikiska delen af Nederländerna, med
undantag af Namur och Luxemburg. De afträdda
landskaperna skulle bilda konungariket Burgund. Men den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
