Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvande arfvingen af Bäjern, hertig Cmrl i Zweibrucken,
vägrade sitt bifall till afhandlingen. Han vände sig,
for att erhålla understöd, till regenterna i Tyskland, och
nu afslöts det förut omnämnda fursteförbundet (s. 15),
hvilket tvang kejsaren, att öfvergifva den af honom med
så mycken forkärlek omfattade planen.
För att uppmuntra rörelse och näringar inom sina
stater, hade Josef afslutat fördrag med Turkiet, om
fri handel inom detta rike. Utmed Donau hade han
öppen gemenskap med Svarta Hafvet och ville äfven
begagna seglingen utför Schelde, till förmon för sina
Nederländska undersåter. Detta vägrades honom’! af
Holland. Tvister uppstodo (1784); Holländska
fästnin-garne besköto de krigsskepp han, utsänd t, samt
uppbringade några handelsfartyg. Kejsaren hotade med krig;
men hindrades af Frankrike, hvilket förklarade sig till
Hollands fördel, samt tillvägabragte en förlikning i
Fon-tainebleau den 8 Nov. 1785, hvarigenom Schelde frågan
afgjordes. Kejsaren såg sig nödsakad, att uppgifva sina
anspråk, samt åtnöja sig med en skade-ersättning.
I Maj månad 1787 hade Josef en sammankomst
med kejsarinnan Katharina II, i Cherson. Kort derpå
anfölls Ryssland af Turkarne; Josef rustade och
förklarade dem krig, d. 2 Febr. 1788. Han anförde sjelf
en del af sina härar. Ett försök att öfverrumpla och
med storm intaga Belgrad hade misslyckats; men
likväl vunno Österrike några fördelar och besatte en del
mindre vigtiga Turkiska orter. Deremot inföllo
Turkarne, med framgång, uti de Österrikiska länderna, plun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
