Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ring komma ur hennes mun.» Sedan de så talat,
flögo duvorna sin kos; men allt gick i fullbordan,
såsom de hade sagt. När nu Lilla Rosa återkom
till sin styvmoder, blevo alla förundrade över hennes
oförlikneliga fägring, över hennes fager-gula hår och
över de röda guldringarna, som kommo, när hon
log. Men drottningen tog noga reda på huru allt
hade tillgått, och ifrån den stunden bar hon ett ännu
bittrare hat emot sin styvdotter än förut.
Den elaka styvmodern tänkte nu både dag och
natt endast på huru hennes egen dotter skulle bliva
lika fager, som Lilla Rosa var. Därför lät hon
hemligen kalla trädgårdsmästaren och tillsade honom huru
han skulle göra. Därefter gick hon med de bägge
prinsessorna att lustvandra i trädgården, såsom hon
brukade. När de nu gingo förbi trädgårdsmästaren,
yttrade denne, att han hade glömt sin yxa ibland
träden och bad svennen gå att hämta den. Då sade
drottningen, att Långa Leda skulle gå efter yxan.
Trädgårdsmästaren lade sig däremot, såsom naturligt
var, och menade, att så ringa göromål illa anstod en
förnäm jungfru; men drottningen stod fast vid sitt
ord, och så fick hon råda. När nu Långa Leda kom
i lunden, som drottningen hade befallt, fick hon se,
var yxan låg; men tre fager-vita dufvor hade satt
sig att vila på yxskaftet. Då kunde den elaka
jungfrun icke tillbakahålla sitt onda sinne utan kastade
stenar på fåglarna, bannade dem och sade: »Undan,
I stygga fåglar! Inte får ni sitta här och smutsa ned
yxskaftet, som jag skall ta 1 med mina vita händer?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
