- Project Runeberg -  De gamla goda sagorna ånyo utgivna / Första delen /
88

(1909) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stort rum, varest bakom präktiga sidenförhängen på
hyllor av doftande ceder lågo otaliga böcker, fulla
av de underbaraste historier. Ville hon måla, så fann
hon i det vita alabasterrummet väggarna fulla av
de vackraste tavlor och på bord av silver stodo
guldskålar med färger och penslar. Älskade hon sköna
utsikter, så behövde hon blott se ut genom
diamantfönstren, då hon till sin stora förundran icke mera
fann den trånga dalen och den ödsliga heden utan
det härligaste landskap, där forsande strömmar
genomskuro blomsterhöljda ängar och lummiga
pomerans-lunder och där klara springkällor hoppade i yppiga
trädgårdar. Bleve sommarvärmen för stark, så stod
där under välluktångande rosor och dallrande
popp-lar och skuggande cypresser ett badkar av pärlemor
med breda guldband, i vilket ur en urna av karneol
rann ett vatten klart som kristall, och runt omkring
fladdrade stora granna fjärilar, som fläktade en ljuvlig
svalka med sina skimrande vingar. Ville hon leka
bort en eller annan stund, så fanns där ett stort skåp
fullt av de raraste leksaker: små gubbar med mjöl i
håret och så fundersam uppsyn, som om hela
världen vilade på deras axlar, andra, som av sig själva
gjorde de löjligaste bocksprång, och det med den
allra frommaste kyrkmin, ekorrar, som muntert
hoppade upp och ned och med sina långa svansar slogo
mjölet ur håret på de fundersamma gubbarna,
björnar med den mest gravitetiska hållning och
markattor, som grinade, så att man kunde skratta sig till
döds åt dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagoda/1/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free