Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första tillfälle, då hon kunde vara säker för
Gråkappan.
En dag, då hon stod i ett av slottsfönstren, såg
hon honom helt ivrigt gå över åkrarna och ängarna
därutanför och hoppa över gärdesgårdarna, liksom
han haft särdeles bråttom. Hon följde honom med
ögonen så långt hon kunde, men då han helt och
hållet försvunnit i fjärran, skyndade hon in i rummet,
där luckan var, böjde sig ned till golvet och lyftade
upp den. Dock, på ögonblicket lät hon den åter
falla, ty till sin förskräckelse såg hon Gråkappan stå
därunder. Knappt vetande vad hon gjorde, sprang
hon tillbaka till fönstret, och se, där var åter
Gråkappan långt i fjärran, men närmande sig med
väldiga skutt, så att han inom få ögonblick stod vid
prinsessans sida och frågade med en röst, som denna
gången var ännu hesare och hemskare än vanligt:
»Prinsessa, vad såg ni under luckan?»
Bestört över vad hon sett och över
Gråkappans fråga, kunde prinsessan icke svara ett ord utan
nedföll avdånad. Så låg hon länge, och då hon
vaknade och darrande reste sig upp, var hela slottet
försvunnet och hon satt på en berghäll ensam i vilda
skogen. Hon ville nu försöka leta sig hem till sin
far men fann snart, att hon befann sig på ett helt
annat ställe, än där hon först träffat Gråkappan, och
att trakten var henne alldeles obekant. Så vankade
hon i flera dygn omkring i skogen utan vare sig mat
eller dryck och blev till slut så matt av hunger och gående,
att hon dignade ned mot en sten och föll i en djup sömn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
