Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åter till gäststugan, bäddade torpareflickans säng med
mjuka silkesbolstrar och lade ett halmstrå under den
andra bolstern; »ty», tänkte hon, »om det är en
konungadotter, kan hon nog icke undgå att märka
det.» Den unga flickan ledsagades därefter till sin
sovkammare under stora hedersbetygelser. Men katten
märkte drottningens list och varskodde sin matmoder
därom. När det så led fram på morgonen, kom
drottningen in och frågade sin gäst, hur hon sovit
om natten. Flickan svarade, som katten hade lärt
henne: ȁ jo, visst har jag sovit, ty jag var mycket
trött; men det kändes, som om jag haft ett stort
träd inunder mig. Nog passade man mig bättre, när
jag låg i min säng på Kattenborg.» Drottningen kunde
nu väl märka, att hon på detta sättet aldrig skulle
utleta sanningen och beslöt därför vara på sin vakt,
huru den främmande jungfrun betedde sig i allting
annat.
Dagen därefter skickade drottningen till sin gäst
en fager kjortel, som var stickad med silke och hade
ett långt, långt släp, såsom det brukas av förnäma
kvinnor. Torpareflickan tackade för den goda gåvan
och tänkte inte vidare på saken, men katten var
tillstädes och underrättade sin matmoder, att den gamla
drottningen ånyo ville pröva henne. När det så
lidit en stund, frågade drottningen, om icke
prinsessan ville följa henne på en lustvandring.
Torpareflickan samtyckte till denna begäran, och de gingo
åstad. Vid de nu kommo ut i trädgården, voro
hov-tärnorna mycket rädda att smutsa sina kjortelfållar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
