Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammans. Drottningen beslöt då att ställa Forella i
det anvisade fönstret och undervisade henne noga
huru hon där skulle förhålla sig, varuti hon ock ej
det ringaste felade, huru trög hennes fattningsgåva
eljest än var.
Som natten var kolmörk, märkte Amundus icke
bedrägeriet utan inlät sig med Forella i ett ljuvligt
och kärligt samtal, icke annat vetande än att Florinna
talade vid honom. Forella tog tillfället i akt, sade
sig vara den olyckligaste på jorden i anseende till
sin styvmoders hårdhet och beklagade sig att ej hava
något beskydd däremot. Konung Amundus skyndade
att försäkra henne, att om hon ville utvälja honom
till sin brudgum så delade han gärna med henne
sin krona, liksom han redan givit henne sitt hjärta.
Vid dessa ord tog han en ring av sitt finger och satte
den på Forellas till evig försäkran om hans trohet
samt bad henne utsätta en timme, då de båda kunde
i hemlighet resa därifrån. Forella gav honom, efter
drottningens inrådan, det bästa svar på hans begäran,
och skildes de så åt.
När nu den avtalade stunden var inne, satte sig
konungen i en flygande vagn, som drogs av ett par
bevingade grodor och vilken en vis man hade
förärat honom. Den unga fröken kom efter avtal ut
genom en liten port på slottet och blev av konung
Amundus emottagen med öppna armar. Han frågade
henne, var hon ville att deras bröllop skulle firas,
och hon svarade: »Hos Sysis, min fostermoder.» Det
dröjde icke länge, förr än de kommo till Sysis’ slott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
