Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sysis: »Ske dig som du vill! Hon skall ej bliva din
hustru, men far du ut genom fönstret och var en
blå fågel.»
I detsamma förvandlades konungens hela utvärtes
skepnad: hans armar blevo vingar, fotterna och
benen blevo smala och kolsvarta, naglarna växte ut
till klor och hela kroppen i övrigt höljdes med fjädrar
av himmelsblå färg; ögonen förminskades och näsan
förbyttes i en näbb, vit som elfenben. Den
förvandlade konungen gav till ett anskri av bedrövelse och
svingade sig sedan med sina vingar upp i luften för
att så fort som möjligt lämna trollkvinnans slott,
vilket för honom varit så olyckligt. Hans enda göra
var nu att öva sig i flygande från det ena trädet
till det andra, varvid han alltid utvalde sådana träd,
som voro helgade åt kärleken eller sorgen. Så satt
han än i en myrten än i en cypress och sjöng med
de sorgligaste toner: »Var skall jag söka min
Flo-rinna?»
Under tiden skickade Sysis Forella hem till sin
moder igen, vilken levde i stor oro att få veta huru
bröllopet avlupit; men när hon fick se sin dotter och
höra henne förtälja huru alltsammans tilldragit sig,
blev hon så ursinnig, att hon ej kunde styra sig.
Dock, huru det var, så måste Florinna vara orsaken
därtill och borde ännu mera få ångra, att hon vågat
ställa sig in i konung Amundi ynnest och vinna hans
kärlek. Drottningen gick därför upp i tornet med
Forella, som klätt sig i sin präktigaste dräkt; tvenne
de förnämsta friherrarnas döttrar vid hovet buro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
