Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin påse de smaragdarmband, som konungen givit
henne i tornet. »Ha ha», sade Forella, »se där ett
par stiliga glasringar; vad vill du ha fördem?» Och
därvid visade hon dem för Amundus. Vid åsynen av
dessa armband kom han ihåg, att Florinna fått dem
av honom; han bleknade och teg en lång stund stilla,
fruktande att låta märka sig. Äntligen svarade han:
»Jag tror, att dessa armband äro mer värda än hela
mitt rike, ty i hela världen finnes icke mer än ett
par till, som liknar dessa.» Forella gick tillbaka till
sin tron, där hon ej såg bättre ut än bödeln på sin
stege, och frågade ännu en gång vad armbanden
kostade. »Ni lär knappast kunna betala dem, min
fru», sade Florinna, »om jag skulle begära för dem
så mycket, som de äro värda; därför är det bättre
jag föreslår eder ett ringa pris. Om ni vill laga så,
att jag denna natt får sova i konungens
ekokammare, så vill jag skänka eder dem.» — »Det skall
du säkert få, Trappsoperska», svarade Forelle, varvid
hon skrattade som en fånig människa och visade sina
vackra tänder, som icke voro olika vildsvinsbetar.
Konungen vårdade sig icke att efterfråga, varifrån
armbanden voro komna, emedan hon, som sålde dem,
föreföll honom alltför ringa och föraktlig; men man
bör veta, att medan han ännu var Fågel blå, hade
han berättat för Florinna om ekokammaren, vilken
var så gjord, att allt vad man där talade sakta för
sig själv det kunde konungen höra i sitt sovrum.
Man förde alltså Florinna in i ekokammaren
efter Forellas befallning. Hon klagade där över sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
