Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missöden till dess dager vart ljus, och konungens
kammartjänare, som hade hört henne sucka och tala
för sig själv, berättade det för Forella, vilken frågade
henne vad det var för buller hon gjort under natten.
Florinna svarade, att hon visste av ingenting, emedan
hon hade insomnat tungt och förmodligen talat i
sömnen. Vad konungen beträffar, så hade han av
en särskild orsak icke hört ett ord; ty alltsedan
han begynte älska Florinna, hade han aldrig kunnat
sova lugnt, utan man måste alltid giva honom en
sömndryck, när han gick till sängs.
Florinna led en del av den följande dagen av
en obeskrivlig otålighet. »Om han hört mina ord»,
sade hon, »så måtte han icke akta dem; men har
han icke hört dem, huru skall jag ställa mig, att han
må få höra dem?» Hon hade nu ingenting sällsamt i
behåll utom åtskilliga ädla stenar; men sådana hade
Forella förut, och därför måste något annat upptänkas
att väcka hennes åtrå. Florinna tog alltså sin tillflykt
till de båda äggen, hon ännu hade kvar; hon slog
sönder det ena, då därur framkom en liten stålvagn,
dragen av sex gröna möss och med en röd råtta till
körsven. Uti vagnen sutto fyra stycken
gycklare-dockor, som bedrevo allehanda gycklerier, särskilt
tvenne zigenerskor, som icke gåvo någon dansmästare
efter i att dansa passepied och saraband. Florinna
gladde sig mycket åt detta fynd, och mot aftonen,
då Forella plägade gå ut att förlusta sig, ställde sig
Florinna i en gång, där hon gick fram, och lät
mössen löpa med vagnen. Forella förundrade sig mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
