- Project Runeberg -  De gamla goda sagorna ånyo utgivna / Första delen /
153

(1909) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam With: Gösta af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

giv mig bara nyckeln samt mat och dryck.» — Då
gav värden honom nyckeln samt mat och dryck, och
därmed gick Broder Lustig in i slottet, intog sin
aftonmåltid, och då han slutligen blev sömnig, lade
han sig på golvet, ty där fanns ingen säng. Han
somnade snart, men om natten väcktes han av ett
starkt buller. Han satte sig upp och såg nio svarta
onda andar, som slutit en ring omkring honom och
dansade. Broder Lustig sade: »Dansa ni, så länge
ni orka, men kom bara icke mig för nära». — Men
andarna kommo allt närmare och närmare, så att
Broder Lustig slutligen blev ond, tog en stol och
slog ikring sig med den. Nio andar mot en soldat
var likväl för mycket, så att när han slog till en
ryckte en annan honom i håret 0. s. v. »Aj, aj,
usla pack,» ropade han, »nu blir det för mycket
rasande, men vänta bara litet!» Och därpå sade han:
»Jag önskar alla nio andarna i min ränsel». Ett tu
tre, så voro alla där; han spände igen och kastade
den på golvet. Nu blev det alldeles tyst, varför
Broder Lustig ånyo lade sig och sov till ljusa dagen.
Då kommo värden och den adelsman, som var ägare
till slottet, för att se hur det gått med honom. När
de sågo honom frisk och munter, blevo de förundrade
och frågade honom, om andarna ej stört honom?
»Å, nej», sade Broder Lustig, »jag har dem alla nio
i min ränsel; nu kan ni åter i frid och ro bebo ert
slott, ty hädanefter skall det visst aldrig spöka där.»
Adelsmannen tackade honom och belönade honom
frikostigt samt erbjöd, att om han ville bliva kvar i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 16:43:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagoda/1/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free