Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tan, min älskade», svarade riddaren. »Jag är din
broder Reinhold Underbarnet, som ej skyr någon fara
för att uppsöka och rädda sina systrar.» Lovisa
omfamnade ömt sin broder; men hennes smärta gestalt
darrade av bävan.
Axel Delfin, hennes gemål, hade ävenledes ofta
under strängaste inkognito besökt sin svärfaders hov
samt där fått veta, att Reinhold dragit ut för att
uppsöka sin syster. Detta ynglingens djärva förehavande
hade han ofta beklagat. »Om han icke blir uppäten
av svåger björn eller får ögonen uthackade av svåger
örn, så faller han slutligen ett offer för min djuriska
glupskhet, vilken jag under min förvandlingstid tyvärr
ej kan emotstå, och blir begraven i min valfiskmage;
ty du vet, att det är strängeligen förbjudet för varje
främling att under min förvandlingstid besöka vårt
slott.» Allt detta och mera till föreställde Lovisa sin
broder, men han förblev obeveklig. »Kan du icke,
lika väl som dina bägge systrar», sade han till henne,
»gömma mig någonstädes, tills förtrollningen
försvinner?» — »Ser du icke», svarade hon, »att detta slott
är av kristall och att alla väggarna äro
genomskinligare än det finaste glas.» — Det måtte väl finnas
något ogenomskinligt ställe», återtog Reinhold; »eller
är du den enda fru i hela världen, som ej kan lura
sin man?» Den sköna Lovisa var alldeles oerfaren
i denna konst. Hon måste därför tänka efter en lång
stund; slutligen kom hon ihåg vedskrubben. Han
gick utan invändning in på förslaget, ordnade vedträden
lika konstmässigt som bävern, då han bygger sitt hus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
