Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och dolde sig där så sorgfälligt han kunde. Därpå
gick hon till sitt toalettbord, klädde sig så smakfullt
som möjligt och satt där i sin skönaste dräkt för att
avvakta sin gemåls besök. Denne kunde nämligen
under sitt förvandlingstillstånd icke på något annat
sätt njuta av sin gemåls behag än därigenom, att han
dagligen infann sig utanför glasslottet, tittade in genom
väggen och sålunda njöt anblicken av hennes skönhet.
Knappt var den sköna Lovisa färdig, förr än den
förskräckliga fisken kom simmande; vattnet började
redan på långt avstånd att bölja kring kristallslottet.
Han stannade utanför glasväggen och bligade med
sina sjögröna ögon på sin sköna gemål utan att säga
ett enda ord. Huru mycket denna än bemödade sig
att antaga en glättig min, så var detta henne likväl
alldeles omöjligt. All förställning var främmande för
henne; hennes bröst hävde sig av ängslan, och hennes
kinder glödde och bleknade skiftevis. Oaktat sin
fiskenfald var delfinen tillräckligt stor fysionomist
för att märka oråd; han gjorde därför en hop rysliga
grimaser och sköt utav som en pil. Han gjorde otaliga
kretsar kring slottet, så att det bävade i sina
grundvalar och den förskräckta Lovisa varje ögonblick
trodde, att det skulle instörta. Den spejande delfinen
kunde likväl ej upptäcka något vid denna sin
hus-visitation, vilket kunde rättfärdiga hans misstankar;
han blev därför lugnare, och till all lycka hade han
så grumlat vattnet, att han icke kunde se, i vilket
tillstånd den förskräckta Lovisa befann sig. Delfinen
fortsatte dagligen sina besök; men oaktat sina nog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
