Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prinsessan och halva riket. Säga rent ut nej vågade
han icke; men ännu vore dock ett och annat att
uträtta, innan löftet kunde uppfyllas. »Nå, så säg vad
det är», sade skräddaren med trotsig ton, »och jag
vill utföra det.» Konungen förskräcktes än mer vid
denna dristighet och tänkte vid sig själv: »Här har
jag råkat väl ut». Dock fattade han mod och sade:
»En enhörning gör här i landet stor förödelse på både
människor och djur; får han ostörd så fortfara, så
blir här visst intet rike att ärva. Sök därför att fånga
detta förfärliga odjur». — »Nå, jag vill då fånga det»,
svarade skräddaren; »giv mig blott några starka tåg».
Han fick vad han begärde, tog åter sina ryttare
med sig men lämnade dem vid skogsbrynet och gick
ensam in i skogen, där enhörningen uppehöll sig.
Så snart denne fick se skräddaren, kom han rusande
emot honom, men denne vek undan, till dess
enhörningen var honom helt nära, då han hastigt sprang
bakom en ek. Enhörningen rände i sin iver det långa
hornet tvärt igenom ekens stam, och nu stod han där
vackert. Skräddaren skyndade att medelst de
med-havda tågen slå en rännsnara kring hans hals och
fastband den andra ändan av tåget vid ett annat träd
så strängt, att när enhörningen började försöka draga
upp eken med rötterna, så strypte han sig. Därpå
högg och stack vår tappra skräddare rätt käckt på
den döda enhörningen.
När konungen blev underrättad om denna nya
seger, bad han sin tillkommande måg att även befria
landet från ett oerhört stort och grymt vildsvin, som
C — Geijerstam, De gamla goda sagorna, II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
