Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade ögon strålande som stjärnor. Hustrun ropade
ut sin dotter och sina andra barn, sina gesäller, gossar
och pigor, och alla kommo ut att betrakta fågeln.
»Kära fågel», sade skomakaren, »sjung om det där
stycket en gång till.» — »Nej», svarade fågeln, »två
gånger sjunger jag ej för intet, du måste giva mig
någonting därför.» — »Min hustru», sade skomakaren,
»gå in i verkstaden, på nedra hyllan står ett par
nya röda skor, tag hit dem.» Hustrun gick och kom
igen med skorna. »Där», sade hennes man, »sjung
nu en gång till.» Då kom fågeln, tog skorna i vänstra
klon, flög upp på taket och sjöng visan ännu en
gång.
Då han hade sjungit, flög han bort. Keden höll
han i högra klon och skorna i den vänstra och flög
så långt bort till en kvarn, som var i full gång. 1
kvarnen sutto tjugu mjölnardrängar och höggo på en
sten. Då satte sig fågeln i en lind, som stod utmed
kvarnen, och sjöng:
>För mig min moder lade försåt* —
Då höll en av mjölnardrängarna upp att hugga.
>Jag dog och min fader mig åt> —
Då stannade tvenne och lyssnade.
»Min syster Malena» —
Då höllo fyra upp.
»Tog alla bena» —
Nu höggo bara åtta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
