- Project Runeberg -  De gamla goda sagorna ånyo utgivna / Andra delen /
100

(1909) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam With: Gösta af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den unga fruns grannar och övriga vänner dröjde
icke med att besöka henne, tills hon bjöd dem;
så nyfikna voro de att få se alla grannlåter och
rikedomar, som hon hade i sitt hus, dit de icke vågat
komma, medan Blåskägg var hemma, så rädda voro
de för honom. De genomgingo nu alla rummen, det
ena präktigare än det andra, och kunde icke nog
förundra sig över den mängd av dyrbara mattor, soffor,
sängar, bord och speglar, de där sågo. Något sådant
hade de aldrig förr skådat och prisade och avundades
sin väns lycka. Men hon själv fann ringa nöje i att
betrakta alla dessa härligheter, emedan all hennes
håg lekte efter att få se kabinettet i nedre våningen,
vilket hennes man förbjudit henne att öppna.
Hennes nyfikenhet blev allt starkare, och så ohövligt det
än var att lämna sina gäster, kunde hon till slut icke
längre motstå sin åtrå utan skyndade utför en
lönntrappa till det hemlighetsfulla rummet. Vid dörren
besinnade hon sig ett ögonblick, ty hennes mans
stränga förbud rann henne i hågen; men frestelsen
var dock alltför stark. Hon tog alltså den lilla nyckeln
och öppnade med darrande hand kabinettsdörren. 1
början såg hon ingenting, emedan luckorna voro
stängda; men sedan hon öppnat dem, blev hon till
sin stora förskräckelse varse, att golvet var fullt av
stelnat blod, vari några kvinnokroppar, som voro
upphängda omkring väggarna, tycktes spegla sig.
Dessa voro allesamman Blåskäggs förra hustrur, vilka
han mördat, den ena efter den andra. Hon var nära
att dö av fasa vid denna förfärliga syn, och nyckeln,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 16:43:39 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagoda/2/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free