Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöfarten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och lön av köpmännen. Om lotsen ej förde fartyget fram till
avlastningsorten, var han skyldig ersätta skadan. Ännu på 1400-talet var rättigheten
att utskeppa varor icke uteslutande förbehållen städernas borgare, men
allmogen utestängdes därifrån så småningom. Konungen samt andliga
och världsliga stormän drevo för sin egen köpenskap utskeppning i stor
skala, och klostren utsände sina överflödiga intäkter till försäljning i
utlandet, säger en kulturhistoriker. Men i vissa landsorter bibehöll allmogen
sin rätt till in- och utförsel på egna fartyg orubbad. Sjöfarten betungades
emellertid redan nu av olika slags pålagor, bland annat tull för rättigheten
att fritt passera förbi fästen, anlagda vid trånga segelleder. Sådan tull
anlades här vid Bohus slott. Och för övrigt upptogs i staden efter
hanseatiskt föredöme en “pålagäld“ för rättigheten att lägga till vid de av staden
uppförda pålbryggorna, på vilka varorna skulle avlastas. Förmodligen är
denna gäld det ursprungliga föredömet till hamnavgifterna i senare tiders
samhällen.
Lika minnesrika som trakterna kring Nordre älv och Brännöarne äro
jämväl ur sjöfararsynpunkt, lika minnesrik är bygden vid och ovanför Göta
älvs mynning. Sverige ägde ju ett stycke ovanför det “blåa bandets"
ändpunkt den urgamla handels- och sjöfartsstaden Lödöse, ett motstycke
till Kongahälla, och närmare mynningen låg ju i gamla tider Lindholmens
och Älvsborgs slott, under vars murar en livlig segelfart och köpenskap
bedrevs.
För Älvsborg intresserade sig Gustaf Vasa, som bekant, ganska
betydligt, och även hans efterföljare insågo klart såväl slottets som Göta älvs
betydelse för sjöfarten och handeln. I Gustaf Vasas bekanta rikshushållning
ingick också omsorgen om sjöfarten, vilken under hans tid började bedrivas
av svenske köpmän på Frankrike, Spanien, England och Holland. Vid
konungens död räknade vår handelsflotta sextiotvå fartyg om 3,534 läster.
Av den store konungens söner var det egentligen Karl den nionde som
mest intresserade sig för sjöfarten genom inrättande av handelskompanier
för utrikes handel och sjöfart. I ännu högre grad gynnades denna
näringsgren under Gustaf II Adolf. Det märkes bl. a. i de privilegier han
beviljade sin nyanlagda stad vid västerhavet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
