Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Järntorget och Arbetareföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JÄRNTORGET OCH
ARBETAREFÖRENINGEN.
JÄRNTORGET ÄR, möjligen med undantag för Östra Hamngatan,
stadens livligaste öppna plats. Torget bildar gränslinjen för de västra
stadsdelarna Masthugget och Majorna, i vilka cirka en tredjedel av
Göteborgs befolkning bygger och bor. Därav den ytterst starka trafiken.
Folkströmmarna brusa ständigt fram och åter, livligast morgnar, middagar
och kvällar; fyllda spårvagnar ila på de vita, blåa och gröna linjerna,
vilka förgrena sig åt Linnégatan och Första Långgatan; hästskjutsar och
lastbilar, alla slags åkdon, droskor och bilar trängas i den väldiga trafiken.
Här är, på grund av Arbetareföreningens närhet, den moderna
arbetarerörelsens centrum. Här flocka sig, särskilt fredagar, lördagar och
söndagar, grupperna av “arbetets söner“ före och efter sammanträdena i “Folkets
hus“. Här samlas arbetarmassorna, när de på den traditionella
demonstrationsdagen, Första maj, under flygande röda fanor och klingande spel tåga
ut till Heden. Här sjuder och jäser livet i orofyllda tider. Ocb är det
upplopp och kravaller i staden, nog är Järntorget huvudskådeplatsen. Här
bjudas lustbarheter av många slag. Här äro teatrar och biografer.
Omkring torget och de närbelägna gatorna restauranger och kaféer i
oändlighet, med och utan dragspelsmusik, med och utan nykterhet.
Järntorget är, kort sagt, det kroppsarbetande folkets speciella öppna
plats i Göteborg.
Sitt namn har det fått efter den fordom vid nordsidan belägna
Järnvågen, vilken förut av mig beskrivits, och i 1800-talets förra del såg det
åtskilligt annorlunda ut än nu. På 1820- och 30-talen exempelvis liknade torget
till större delen ett moras. Vägen gick på östra sidan genom nuvarande
Järntorgsgatan och var en fortsättning av Landsvägsgatan. Vid Gamla
tullen eller Masthuggstullen, som den också benämndes, gick den in på
torgets södra sida och förenades med Breda vägen, ungefär vid nuvarande
Linnégatans början, och här mötte en tvärväg vid torgets västra sida, vilken
ledde från Smala vägen vid Järnvågsporten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0707.html
