Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora Otterhällan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkotrappvägen, Norra Liden och Residensvägen förbi det forna
Dahlundska huset voro även de så eländiga, att det tog en försvarlig
tid och ett oändligt tålamod att taga sig fram. Centnertunga
kullerstenar hopades intill varandra i liderna, kringflutna av djupa dypölar,
vilka hindrade vandraren. Därtill var belysningen nattetid ytterligt
klen, på långa sträckor alls ingen.
Några anmärkningsvärda offentliga byggnader stå icke i samband
med Stora Otterhällan — om man ej till dylika vill räkna denforna
optiska telegrafstationen och det gamla skräddarhärbärget.
Telegrafhuset, vilket en gång i tiden utgjorde station för den
optiska telegrafen, är borta. Denna stod i förbindelse med Vinga, via
Stigberget, Nya varvet och Brännö.
I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet började den nämnda
telegrafen sin verksamhet och fick ett av sina första anslag 1797.
Avkastningen skulle tillflyta postkassan. De första mera varaktiga
anläggningarna utfördes i skärgården på 1830-talet och kort därefter
i Göteborg. Över en optisk station i Torslanda stod Marstrand i
förbindelse med Göteborg. Från Vinga kom man i förbindelse med
vår stad över de ovannämnda stationerna. Telegrafapparaten på
Otterhällan liksom annorstädes bestod av rörliga armar uppsatta på höga
master och försedda med luckor, vilka kunde anbringas i olika
ställningar och genom vilka man kunde återgiva en mängd tecken, som
uppfattades på närmaste station och tolkades efter en signalbok.
Anstalten, som var belägen på bergets högsta topp, indrogs på
1860-talet.
Den andra märkligare byggnaden, Skräddarhärbärget, låg vid
Norra Liden och nuvarande Skräddaregatan. Härbärgen för
vandrande gesäller hade de flesta hantverksgillena och det som
Skräddareämbetet förfogade över på Otterhällan uppfördes efter branden i början
av 1800-talet. Själva ämbetet återigen daterar sig från stadens första
år och dess sigill finnes på museum, visande ett pressjärn jämte en
upprättstående sax, hållen av två lejon i en krönt sköld. I sigillet
står bl. a. Anno 1631.
Stället var, som sagt, avsett för de vandrande gesällerna. Kom
en sådan till staden skulle han efterfråga härbärget, om han ej kände
det förut, och väl kommen dit, ålåg det honom att bedja föreståndaren
eftersända oldtgesällen. Denne var skyldig att infinna sig inom
närmaste halvtimma, för att hälsa den främmande välkommen.
Sedan han uppvisat sitt pass, eftersändes den mästare, som
tilläventyrs hade arbete att giva, och av denne förhördes främlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
