Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsfarorna i Gustaf III:s tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till befälhavare över denna skyddskår utsågos ett antal manhaftiga
karlar ur stadens köpmans- och hantverkarkretsar.
Under det svåra betrycket gingo allas tankar i ängslan och hopp
till konungen. Han var ju landsfadern och han skulle nog skynda
staden — som enligt kungens egen utsago utgjorde pärlan i hans
krona — till undsättning. Ryktet om hans färd genom landet och
om hans framgångar i att väcka, samla och ena loja krafter till en
mäktig fosterländsk rörelse hade nått Göteborg och man erfor att en
mängd frikårer bildats i landet till skydd och värn. Men ingen visste
var kungen för tillfället befanns. Däremot visste man att danska
hären under prins Carl av Hessen tågade söderut — naturligtvis för
att omringa staden, belägra och bombardera den.
Skulle konungen komma?
Skulle han hinna fram i tid?
Under det dessa ängsliga frågor lågo på göteborgarnes läppar
hade konung Gustaf uppnått Västergötland. Och den 30 september
rykte han in i Mariestad. Överallt hade han mötts av folkets
oskrymtade hängivenhet och vid varje viloställe hade han givit sina order
och äggat folket att ställa sig i försvarets tjänst.
Så kom kungen äntligen natten till den 4 oktober 1788 till
Göteborg. Ankomsten var förenad med en del dramatiska episoder, vilka
jag längre fram i annat sammanhang skall skildra.
“Det blev jubel utan all ände", heter det i skildringar från den
tiden. “Människorna sprungo såsom galna till fönsterna eller ut på
trappor och i portar. Och ledsagad av en böljande människoflod,
som oupphörligt skrek konungens lov, kom han äntligen fram till
residenset. Men här var allt i villervalla, möbler och husgeråd
utflyttade, halm strödd kring golven. Det fanns knappast en säng, där
han kunde få vila efter resans många besvärligheter."
“Arbetet på fästningsverkens återställande i försvarsdugligt skick
tog ökad fart. De två- å trehundra från socknarna omkring
Göteborg inkallade bönder, som arbetade på vallarne, fingo hjälp av
ytterligare 200 man av garnisonen, 200 man av borgerskapet och 50
man av Ostindiska kompaniet. Strömbåtegillet fick släppa till sina
pråmar eller hemförare, vilka lades ut och förankrades i älven,
be-värade med tjugofyra- och sextonpundiga kanoner. Alla hästar i
staden, som kunde avvaras, rekvirerades till att köra ut kulor och
ammunition."
Tack vare konungens ingripande strömmade trupper till från alla
håll och redan den 6 oktober funnos 6,000 man under hans befäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
