Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belysningsmedlen genom tiderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tycken eller fantasier; varför skulle man då pina sig med att
efter-forska, om den vackra eldkonsten också dugde till annat än ett roande
experiment?
Först 1792 kom man till den övertygelsen, att denna gas dugde
till mera, än att vara föremål för gruvfolks förvåning och förskräckelse
och en leksak för lärda samfund; man började slutligen inse, att den
skulle spela en roll i utvecklingen av samhällets ekonomiska
hushållning. En simpel näringsidkare, en metallgjutare vid namn Murdoch
i Redruth i Cornwallis tillkommer äran att först hava använt gasen
till lysningsämne i stället för olja eller ljus. Han beredde den ur
åtskilliga ämnen och belyste därmed sitt boningshus, arbetslokal och
den gata, där han bodde. Hela befolkningen i den lilla staden höll
honom för en trollkarl och undergörare. Några år senare använde
Watt det nya lysämnet i sitt gjuteri i Skottland och sedan i sina
etablissemanger vid Birmingham.
Här är icke platsen att tala om alla de experiment denna
upptäckt sedermera framkallade. Det kan vara nog med att nämna, att
efter 1813, genom det första gasverksbolaget i London — förrästen
i hela världen — gasbelysningens utveckling gick med jättesteg
framåt.
I Göteborg kom frågan om gasbelysnings införande år 1832 första
gången inför magistraten, men fast en kommitté tagit saken om hand,
hörde man intet av förrän 1842, då följande skrivelse från
landshövdingämbetet satte fart i de styrande:
“Det lärer icke kunna av någon med skäl motsägas, att
stenläggningen å stadens gator befinnes i bedrövligt skick och att deras
upplysande under aftnar och nätter, genom några här och där
an-bragta lyktor, saknar den fullständighet, som är nödvändig till
beredande av säkerhet för person och egendom. Särdeles i avseende
på de mindre gatorna inträffar detta senare förhållande och det förra
i synnerhet å de större och mera besökta, och efter viss timme om
natten försänkes hela staden i mörker, under vars skydd tjuvar och
våldsverkare bedriva sitt ofog, utan att kunna fasttagas av brandvakt
och patruller, vilka i saknad av tända lyktor, ingenting förnimma,
och måste använda uppmärksamhet och varsamhet, för att icke i
mörkret kullstörta i gropar och rännstenar eller falla i kanalerna."
Belysningskommittén, som vilat på frågan i fyra år, lämnade
äntligen sitt betänkande till drätselkommissionen, vilken beslöt rådfråga
Alex. Keiller. Denne hade snart eti förslag till gasverk och
belysning färdigt, men då detta befanns för dyrt, inleddes underhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
