Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppsbron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte lätt att vara resenär. Samtidens vittbereste turist, vilken av ångans
och maskinernas mäktiga krafter föres “i gyllene drömmar omkring
det rullande klot“, kan knappast göra sig en föreställning om
trafik-och reseförhållandena för, låt oss säga, ett eller tre kvarts århundrade
tillbaka. Han har visserligen genom kulturhistoriska studier och
skildringar från äldre tider, genom hörsägner och berättelser hört
underliga ting om forna tiders resor och kommunikationsväsende,
men han har i allt fall svårt att tro att det kunnat vara annorlunda än
nu. Han hör ihop med en tid i vilken människan vid sina
triumfvagnar bundit ångans, bensinens och elektricitetens starka krafter,
och allt det som sker på kommunikationsväsendets mångskiftande
och vidsträckta områden blir alldagligt för honom, därför att
utvecklingen pågår under hans ögon.
Den möderne resenären räknar icke med avstånden på samma
sätt som hans förfäder. De långa vägarna över världshaven, vilka
för de forna segelskutorna togo två å tre månader, tillryggaläggas
av oceanens vinthundar i nutiden på en, två å tre veckor. Det
förnämsta och mest revolutionerande av alla trafikmedel smider
järnband mellan länderna och i ilande fart upprullas för resenärens ögon
i nutiden kontinenternas växlande panoramor. Han ser, vad de gamle
icke anade, huru järnvägarna ombilda rikenas allmänna karaktär,
huru skillnaden mellan bygd och obygd, stad och land utplånas och
huru odlingsbara trakter, vilka förut i brist på samfärdsel lågo i
lägervall, bära gyllene skördar. Och genom de ökade möjligheterna
att lära känna det egna landet och främmande länder och folk har
nutidsmänniskan fått en reslust i blodet, varom hennes fäder ej kunnat
drömma.
Inför allt det storslagna, som yppar sig i nutiden på
kommunikationsväsendets område är det alltså inte underligt om den möderne
resenären har svårt att försätta sig tillbaka till flydda tider med dess
krypande samfärdsel och dess antediluvianska fortskaffningsmedel.
Men har han ett fint öra och god reflektionsförmåga, kan det hända,
att han genom nutidens skilda stämmor, genom dånet och sorlet,
mellan lokomotivvisslornas och ångbåtspipornas gälla ljud och
auto-mobilernas trumpetstötar kan höra ett dovt eko i fjärran av den
gamla tiden, ekon av diligensers och karossers dån mot kullerstenarna
och gamla postiljonshorns enformiga melodier. Och det kan också
hända att dessa genljud väcka tankarna på de gamla tiderna till nytt liv.
Han skall kanske då med både vemod och medömkan erinra sig
den tiden, då en resa för det mesta var ett äventyr, ofta livsfarligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
