Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Militärer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En vink av handen framkallade en av betjäningen. En viskning i
dennes öra, en ny vink och tjänaren trädde åt sidan.
— Jaså, din gök, återtog Edenhjelm och gjorde ett försök att
ryta, men Hallethors låssmed var denna gång en kruka och orden
fastnade i halsen på honom. Har du stulit majorer, så skall du få
din lön, fastän sent. Extra judiciellt att börja med. För ned honom!
— Hä! stönade lösdrivaren, det var mej en ettersvarvad...
Mer fick han ej säga. Han utfördes ur salen. De innevarande
betraktade landshövdingen med missnöje, och Edenhjelm, generad
av denna opinionsyttring, gick in i ett av smårummen. Efter en
halvtimma var han åter på sin plats och någon stund därefter
inträdde, utan bevakning, vår lösdrivare, tydligen mera stadig i vänstra
benet, gjorde ställningssteg och honnör för generalen under utrop:
— Tack för nådigt straff!
— Huru många fick du? sporde Edenhjelm.
— Helan, halvan och tersen och lilla Manasse med förställare
och full ammunition, nådig general!
— Gott! Nu skall du få livstids fängelse på köpet, om mitt ord
något gäller. Fästningen heter Ulriksdal och är just inredd för
sådana oduglingar som du. Men medan du väntar på förpassningen,
bor du på det ställe som anvisas dig av honom som ombesörjde din
undergångna bestraffning. Fångtraktamentet får du från mitt kök.
Höger om! Marsch!
— Nå lyder du ej? tog Edenhjelm åter till orda, då den gamle
trashanken tvekade.
— Jag ville bara säga ett ord så gott som två.
— Och det är?
— Jo, att en sådan satans general finns ej på jorden.
— Gott! Höger om! Marsch!
Hans Frisk, före detta n:r 43, intogs bland invaliderna på
Ulriksdal, som den tiden var upplåtet för detta ändamål. Men jämte sitt
underhåll av kronan hade han av Edenhjelm till döddagar en
må-nadspenning, tillräcklig både för tobak och “lille Manasse med
förställare och full ammunition".
Så betalade generalen majorens skuld. — —
Anekdoten är både sann och intressant, men stenbänken, varpå
Carl X Gustaf säges ha dött, har nog aldrig varit förflyttad från
residenset till det forna landskansliet.
Jag sade nyss att Edenhjelm förde stor stat. Residenset var
under hans tid en samlingsplats för det fina Göteborg, särskilt det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
