Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alströmers och Wijks.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av sin stora handelsfirma och andra affärsföretag, varuti han var
intresserad, samt åt sin födelsestads förkovran.
Göteborgs förhoppningar att odelat få tillgodogöra sig denna rika
personliga kraft svekos ej heller. Redan 1888 stadsfullmäktiges
ordförande, stod han i spetsen för denna församling ända till 1897 års
slut och förde, när så krävdes, på ett lysande sätt stadens talan.
Liksom fadern omfattade hans intresse en mängd olikartade allmänna
företag. Så var han ordförande i Hamn- och Älvstyrelsen — varvid
under hans överinseende den ståtliga, för handeln och sjöfarten så
viktiga Strandgatan i Masthugget börjat byggas, v. ordförande i
Bergslagsbanans och Göteborg—Boråsbanans styrelser samt ledamot
i styrelsen för Göteborg—Hallandsbanan. Dessutom var han
synnerligen verksam såsom vice ordförande i Skandinaviska
Kredit-aktie-bolaget samt ordförande i försäkringsbolaget Svea.
Olof Wijk hyste en varm kärlek för ideella sysselsättningar.
“Han försummade aldrig, när tillfälle gavs, att instruera sig på de
mest skilda kunskapsområden eller att uppbygga sig av vitterhet och
konst, och han bevisade kraftigt i handling, huru högt han skattade
andlig odling, yttrade hans minnestecknare i Vetenskaps- och
Vitterhetssamhället. När Göteborgs Högskola upprättades, insattes han,
såsom naturligt var, i dess styrelse, och där omvaldes han årligen
till vice ordförande. Utom styrelsen verkade han på många sätt till
Högskolans bästa. Han tillät sig till och med en gång, då någon
Högskolans angelägenhet behandlades av stadsfullmäktige, att frångå
sin vana att såsom ordförande hålla sig utom diskussionen, för att
med ett varmt sympatiskt anförande leda beslutet i den för Högskolan
önskvärda riktningen. Om Högskolans ekonomi vårdade han sig
med synnerlig omsorg och understödde henne med storartade
donationer, av vilka den sista, som hans maka först efter hans död kunde
fullfölja, var med i hans käraste tankar under hans sista dagar. I
detta Vetenskaps-Samhälle fick han plats 1878 och såsom
hedersledamot 1897. Från 1893 var han K. Samhällets skattmästare och
balanserade dess affärer på ett sätt, som man ej förut känt, men vars
hemlighet var hans vidöppna hand, då det gällde kulturändamål;
och för ett framtida bättre ordnande av K- Samhällets ekonomiska
förhållanden sörjde han, då han kort före sin död förordnade om
en riklig donation. Till Uppsala universitet skänkte han stora
summor att användas till stipendier, och han var outtröttlig att i tysthet
understödja vetenskapliga företag och unga idkare av vetenskap och
konst. Med allas livliga bifall var det därför som Uppsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
