- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 /
570

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpmän och köpenskap.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1768 bildat Hökerisocieteten. Detta sågs med oblida ögon av den
förnäma Handelssocieteten, vilken i hög grad motarbetade hökarnes
intressen. De förnekades till och med att insätta representanter i
Stadens äldste, men sedan de vädjat till regeringen, blev det bestämt
att två hökare fingo taga plats i sistnämnda korporation.

Voro hökare och handelsbetjänter, även de finare, föga ansedda,
voro de dock avundade. Ty de kunde tjäna pängar och hade i de
lysande merkantila tiderna goda chanser. En skribent i en tidning
på 1700-talet ger ett vältaligt vittnesbörd om denna avund. Det
heter nämligen:

“Efter min enfaldige tanke bör en informator åtminstone förtjena så mycket som
en handelsbetjent; han eger oförnekligen mera vett och hans lärdom kostar pengar,
då en handelsbetjent i läroåren har kläder och födan; får sedan till 1,000 å 2,000
daler s:mynts lön. Fån I nu ej lust, herrar studerande, att blifva handlande? Jo, jo,
jag tror nog, men jag fruktar, I blifven ej antagna, utan för pojkar; knappt ändå.
Då deremot Hebetius kommer från landet med becksömsskor, valmarsrock, hvita
ullstrumpor, stadnar i hvart gathörn att gapa på de stora husen och plumpar sedan
ner några böcker papper i ett köpmanscontoir. Men vänta bara, inom ett eller tre
års tid är han sig ej lik, det är ej mer den osnygga tjockhufvade pojken, åtminstone
ej efter utseendet; man skulle förr ta honom för en docka, nyligen kommen ur
svarfvareboden, men han eger ock lika så mycket vett änskönt han kan pladdra något
engelska, kyssa handen på fruntimmer och svärja på franska.–-

“Med alla dessa qvalitéer är Hebetius en hjertans artig karl bland könet, just
derföre att han är grann och har pengar, så länge de varar. Tänk hvad vett det
sitter i det väl friserade håret! Förlåt mig, hufvudet mente jag. Han är en raisonnable
karl, ty han bjuder hela tjoget af fruntimmer på comedien hvar afton. Spelar ock
väl å 1’hombre. Han är stolt som en påfogel, mäter sina steg som den modigaste
herrgårdstupp, är alltid rödgul under näsan av spanskt snus, antingen han snusar
eller ej, ty det är förnämt. Vill alltid synas vara galant homme, fast han ingenting
mindre är. Då jag möter honom på gatan, går jag gerna tillsides, ty jag känner
väl meriterna av hans granna rock och hvita silkesstrumpor. Denne är det, herrar
studerande, som förr antages på ett köpmans-contoir än I!“

*



Det var köpmansståndet som omsider gjorde Göteborg till landets
främsta handelsstad. Men vägen till denna rangställning var icke
alltid jämn och behaglig. Ofta förde, som sagt, handeln och
näringarna en svår och bekymmersam tillvaro. Lysande tider följdes
av hårda. Högkonjunkturer av ruinerande kriser.

I äldre tider antogo krascherna stundom karaktären av finansiella
jordbävningar, om man får bruka ett sådant ord; i våra dagar kunna
dess verkningar icke bliva så djupgående. Kriserna kunna nu i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free