Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpmän och köpenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänhet förutsägas, och bankväsendet är en ganska verksam
regulator på affärslivets gång.
Efter den sista karolinska tidens fruktansvärda ruinerande av
handeln och näringarna finna vi på 1760-talet den svåraste
öde-läggelsen inom det merkantila livet. Den äldre Frihetstidens
skydds-system hade just efterträtts av en något friare näringsstiftning, vilken
emellertid kom något brådstörtat och därför i mitten och slutet av
nämnda årtionde framkallade en göteborgskrasch av enorma
dimensioner. Man kunde således åren 1767—70 anteckna ej mindre än
sjuttioen konkurser, ett i förhållande till antalet handlande förfärande
stort tal. Det hette ock i en samtida uppgift, att det rådde en
otrolig brist på pängar och att “rikt folk bjuda fjorton procent emot
bästa caution och få intet utan äntligen med möda“.
Krisen hade börjat 1763, och svårigheterna ökades genom det
växelrytteri som drevs i stor skala på Hamburg och Amsterdam, där
i följd av överdådiga spekulationer flera hus måste stoppa och
följaktligen drogo affärsvännerna i Sverige med sig.
Göteborgsköp-männen anhöllo hos regeringen om hjälp, men framställningen
avslogs. Trots detta befann sig emellertid handeln i uppsving och
man repade sig snart.
Nästa stora krasch kom efter kontinentalsystemet, om vilket jag
berättat i detta arbetes första del. Systemet medförde ett lysande
uppsving, hela samhället var i jäsning och affärslivet blomstrade.
Den lysande konjunkturen räckte emellertid icke längre än cirka sex
år och med Napoleons fall kom kraschen med ett förfärligt bakslag.
Efter denna finansiella jordbävning var det tämligen lugnt i staden
till 1857, då de första orostecknen till en större handels- och
penningkris gjorde sig märkbara. Krisen började ute i Europa och var snart
över Sverige. Åren förut hade utmärkt sig för ett lysande uppsving
på näringslivets alla områden, men frammarschen hade varit för häftig
och de vittomfattande industriella företagen, i vilka svenska affärsmän
på grund av de föregående årens rika penningtillgång bundit stora
kapital, vållade jämte svår överspekulation en allmän
penningförlägenhet.
Den 7 november 1857 bröt ovädret löst över Göteborg, ådragande
betalningsinställelser och svårigheter. Genom stora krediter, som
lämnats av köpmännen till London och Hamburg, hade flera firmor
kommit i förlägenhet och det gällde nu om en mängd köpmän såväl
här som i det övriga landet skulle stupa. Ej mindre var risken för
en del penninganstalter, vilka hotades av en ögonblicklig ruin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
