Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bisarr Göteborgsfigur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ranks dotter, Eva Rank — gift med danska statsrådet Gruner —
ägde nämligen stället så sent som 1725. Och Ranks änka, Anna,
född Bergengren, dog där 1716.
Ranks arvingar sålde omsider egendomen till en ny man av samma
kynne som Mariebergs förre ägare — generalmajoren Axel Erik
Roos.
Karolinen med detta namn är känd från tolvte Carls dagar., Efter
de många krigen hade han slagit sig till ro som landshövding i
Älvsborgs län. Dessförinnan var han överste för Bohusläns
regemente och det var förmodligen i den egenskapen han bosatte sig
på Marieberg.
Det har ganska allmänt antagits, att det är denne Axel Roos som
är urbilden till Tegnérs Axel — den berömda dikten, som tjusat
tusende sinom tusende.
Axel Roos dog den 14 december 1765, men hade dessförinnan,
eller år 1750, överlämnat Marieberg till den bekante direktören i
Ostindiska kompaniet Magnus Lagerström — en fint och
vetenskapligt bildad man, vars namn hade bästa klang i 1700-talets göteborgsliv.
Han förskönade ansenligt egendomen, men överlämnade den snart
till en annan göteborgsmagnat Johan Olbers, svärfadern till
borgmästaren Jacob Schutz. Genom arv kom den således i familjen
Schiitz’ ägo och genom borgmästaren till hans son.
Det var alltså en förnäm gammal herregård Johan Henrik
Rosen-schiitz drog in på, när han tröttnat på göteborgslivet. Rankegården,
som stället benämndes av allmogen efter dess förste ägare, hade ju
minnen av tvenne landshövdingar och tre köpmansmagnater!
På Marieberg inrättade Rosenschutz sig som en furste och
uppförde ett kastell i medeltida manér, bestyckat med laddade
malmkanoner. Här gick det fullt militäriskt till. Utanför manbyggnaden
stod uppställd en rad gevär, där en karl i någon slags märkvärdig
uniform marscherade med musköt på axeln. Och vid alléns ändpunkt
gick en annan framför ett vakthus, där alla, som ämnade sig fram
till huvudbyggnaden, hejdades eller anhöllos.
Varje morgon klockan fyra och varje afton klockan nio sköts
salut från kastellet, medan två trumslagare slogo revelj och tapto.
Rosenschutz i egen hög person kallades kommendant. Och
underbefälhavare för bönderna, som emellanåt framkallades till militära
övningar, var ställets inspektor -— med löjtnants titel.
Inomhus gick det icke mindre högtidligt till. Allt skulle vara
kungligt. Rummen voro prydda med förgyllningar och sidentapeter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
