- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 /
879

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bisarr Göteborgsfigur.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

överallt mötte lakejer i kungligt livré — verkligt kungligt, emedan
Rosenschiitz tidigare, under sin Stockholmstid, mot kontanter
förvärvat sig rättighet att kläda sina tjänare så. Och när majoren gick
till bords, stodo lakejerna i giv-akt-ställning, medan han själv
uppassades av negrer, klädda i turkisk dräkt.

Den ena festen avlöste den andra, med de besynnerligaste upptåg
och tokerier. Och som ett vittnesbörd om Rosenschiitz’ vanvett kan
nämnas, att han, när han väntade främmande från Göteborg, lät beströ
vägen till Marieberg med hela laster — salt. Och att han mitt i
sommaren hämtade gästerna i slädar.

Till historien hör ock, att Rosenschiitz på Marieberg höll ett
fullständigt harem. Sultanatet hade inte annars gjort skäl för namnet.
Seraljen rekryterades med ett tiotal unga flickor, särdeles från
Göteborg, vilka ditlockats med guldet som lockbete, än med list, än med
våld. Och väl ditkomna var det, så sträng som bevakningen var,

inte lätt att komma därifrån.–

I ett par årtionden lyckades denne “ädling" bevara sin vulgära
glans. Men sedan var det slut. Av rikedomen, som efter våra
begrepp om penningvärde kunde räknas i millioner, fanns år 1809
intet kvar. Då runno de sista dropparne av det Rosenschiitz’ska
guldet ut. Floden var tömd, kvar endast minnet av ett namn, som
förlöjligat gick till eftervärlden.

Från Göteborg flyttade Rosenschiitz till Stockholm, där han levde
till 1828. I sitt sista äktenskap hade han två barn, en son och en
dotter. Själv slöt han i armod på ett av huvudstadens fattighus.
Sonen dog redan 1815, men dottern överlevde fadern, fick titeln
stiftsfröken och gifte sig med en sidenkramhandlare.

==========


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:52 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0879.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free