Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Willinska Friskolan. Folkskoleväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtskilliga motgångar antog han 1858 ett vikariat vid fabriksskolan
i Mölndal. År 1860 tog han folkskollärareexamen och erhöll plats
vid stadens folkskolor. “Han fick en klass av 60 pojkar, delvis de
mest demoraliserade i staden, och hade ett styvt arbete. Han verkade
emellertid oförtrutet med sina elever och anlade med deras hjälp en
skolträdgård å dåvarande Hagaheden. Mer och mer vann han
erkännande som duglig och samvetsgrann lärare och blev därför år
1864 bl. a. utsedd att på statens bekostnad företaga en pedagogisk
resa i Tyskland och Schweiz. Återkommen efter ett halvt års studier
togos hans insikter i anspråk vid införandet av ljudmetoden vid
Göteborgs folkskolor. Kort därefter antog han plats vid dåvarande
Realgymnasium och verkade här till 1867, då han grundade egen
privatskola".
Eva Rodhe återigen, bekant som Praktiska arbetsskolans skapare,
var visserligen icke lärarinna vid Göteborgs folkskolor, men genom
sitt medlemsskap i folkskolestyrelsen kom hon att utöva ett betydligt
inflytande när det gällde skolprogrammets utvidgning i praktisk
riktning — skolkök, slöjd o. s. v. — och bevakade förövrigt på ett
insiktsfullt och hängivet sätt “de angelägenheter, som rörde de
tusentals flickor, vilka i folkskolan sökte sin väsentliga och i de flesta
fall enda skolbildning".
Hennes egen verksamhet som lärarinna här karakteriserades en
gång sålunda: Då man inträdde i hennes skola förnam man helt
osökt befintligheten av en sådan anda, vilken väl kan kännas, men
i allmänhet undandrager sig varje beskrivning. Skulle man dock
våga sig på en sådan, bleve det väl att söka förklara denna
såsom en anda av ro parad med glättighet, vilken funnit sitt uttryck
i en disciplin grundad på ömsesidig kärlek och aktning. Och detta
är nog, när allt kommer omkring, den enda rätta grunden för varje
disciplin i sann pedagogisk mening. Det är nämligen ingalunda
tillfyllest, att uppfostraren känner kärlek för barnet och barnet
aktning för uppfostraren, utan kärleken måste lika mycket finnas i
barnets och aktningen i uppfostrarens hjärta. Aktning för barnet, såväl
vad beträffar dess natur som person; detta var, skulle man kunna
säga, utgångspunkten för fröken Rodhes pedagogiska verksamhet.
En sådan aktning kan dock emellertid blott förvärvas av den, som
med det rätta sinnelaget och med den rätta begåvningen oförtröttat
sökt lära känna barnet, sökt studera sig in i barnasjälens alla
skiftningar och som likt Fröbel kan säga: “Barnkammaren har varit mitt
universitet, barnen mina professorer11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
