Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Willinska Friskolan. Folkskoleväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utom ovannämnde banbrytare kunna vi nämna C. G. Svensson,
mångårig anordnare av skolbarnens utfärder till Fågelro och
hjärte-varm djurskyddsvän, Tycho Lindeqvist, P. Eländer, Johannes Johansson,
Aug. Törngren, K. Åkesson, Gust. Johnson, A. F. Liljeholm och
Anders Henriksson m. fl. — samtliga sannskyldiga veteraner.
Gust. Johnsson och Anders Henriksson voro stadsfullmäktige i
många år och den sistnämnde för övrigt känd genom sitt utmärkta
arbete “Bidrag till Göteborgs folkskolors historia".
Överläraren Liljeholm representerade staden i riksdagens andra
kammare i fjorton år, 1888—1902, och var ledamot av
konstitutionsutskottet. Han företrädde småfolket på ett mycket värdigt sätt och
tillhörde sparsamhetspartiet, “dock utan att rygga för nödvändiga
utgifter till landets försvar eller till kulturändamål, och han
ådaga-lade i hela sitt uppträdande, att han allvarligt satt sig in i frågorna
samt först efter mogen prövning avgivit sin röst. Hans inlägg voro
burna av övertygelsetrohet, sakkännedom, ärlighet och frihet från
alla fraser".
I stadsfullmäktige sutto förövrigt några år hrr P. Holmén och J.
Ohlander, den sistnämnde även känd som skolhistoriker.
Slutligen kunna ett par andra personligheter nämnas, oaktat de
ej tillhöra folkskoleväsendet i egentlig mening. Jag syftar på pastor
P. B. J. Glasell i Göteborg, som år 1863 öppnade en privat
idiotskola på en egendom i skärgården. Hans verk övertogs och
fortsattes av fröken Emanuela Carlbeck, som 1868 i Skövde grundläde
Sveriges första egentliga uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn. Vidare
skolläraren Petrus Brodahl, som 1862 i Haga grundläde Tysta skolan
för dövstumma utan understöd. Senare fick denna skola sin mecenat
i grosshandlaren Peter Hammarberg.
Vad slöjdundervisningen beträffar anordnades sådan i början av
1872, några månader tidigare alltså än kursernas begynnelse å det
berömda Nääs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
