Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindholmen och Sannegårdstrakten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det forna biskopsbostället å Sannegården
Stake, vilken på
1650-talet var
befälhavare över de
trupper, som
under kriget med
Danmark skulle
agera mot norska
gränsen. Om
förloppet går en
sägen, som enligt
gamle Afzelius
lyder ungefär som
följer:
I lugn satt
Stake vid sin härd,
då danskarna bröto freden, väntande sig ett lättvunnet rov och ett
värnlöst land. Då tog han från väggen sitt ärekrönta svärd och
uppbådade sina gamla krigskamrater, som ännu kommo sin gamle överste
ihåg och höllo honom kär. Han tågade med dem till västra
gränsen och samlade ihop bönderna mot danskarna, som under fältherren
Iver Krabbe brutit in över Västergötlands gränser och redan stodo på
Hisingen. Före dem var emellertid Staken. Han hade slagit en bro
över Göta älv och stod vid Sandgårds ängar gent emot fienden, som
överraskad såg västgötarnes blanka sablar lysa mot den uppgående
morgonsolen.
Danskarne gingo med mångdubbel styrka fram i striden, mycket
förtröstande på en jättestor man, av svenskarne kallad den danske
Goliath. Jätten med det ovanligt breda slagsvärdet hette Skälerup
och sades vara trollkarl, den ingen med bly eller stål såra kunde.
En svensk ryttare tog emellertid en silverknapp och sköt jätten till
marken, men ännu länge stod han på knä fäktande och slående
omkring sig med sitt svärd, tills ett korsgevär, stunget honom genom
livet, äntligen dödade honom.
Harald Stakes folk hade nu slagit större delen av danska hären
till rygga, och när Skälerup stupade, vände jämväl de övriga danskarne
ryggen till. Flykten blev allmän. — —
Sannegården benämndes fordom, som vi här sett, “Sandgård11.
Namnet härleder sig tydligen från de väldiga sandtäkterna på ägorna.
I äldre tider var stället kronohemman, vilket redan 1410 av
drottning Margareta bortgavs till hövitsmannen Svarte Jennis på Åkers-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
