Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindholmen och Sannegårdstrakten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hus. Senare på 1640-talet köptes det till frälse av Ragnar Leuhusen.
Bebyggt till sätesgård, kom det till Robert Douglas, men togs vid
reduktionen från hans arvingar samt anslogs som lön åt
överstelöjtnanten vid Göteborgs garnison. Riksrådet och fältmarskalken
C. G. Diicker tillbytte sig gården av kronan och ägde den 1725.
Ar 1733 var baron Gabriel Ribbing ägare och 1734 blev det säte för
biskopen i Göteborg. År 1867 inköptes platsen av staden från den
gamla firman Ungewitter & Co. för 25,705 kronor —- en summa
som nog tagits igen bara i sand och grus.
När Sannegården vart biskopssäte blevo boningshusen genom
sammanskott från stiftets präster uppförda och trädgård anlagd av
dåvarande biskopen Jacob Benzelius. Trädgården stod i rikt flor på
1700-talet och dess fiskdammar med karpar och rudor voro vida
berömda.
Benzelius efterträddes på Sannegården av biskoparna G. Wallin
d. y. och Erik Lamberg. Den sistnämnde fick genom kungligt brev
1776 personligt privilegium på besittningsrätt till Sannegården för
sig och sina arvingar till 1832.
Året 1908 inleddes ett nytt skede i Sannegårdens historia. Då
beslöto nämligen stadsfullmäktige att där bygga en massgodshamn,
avsedd för lossning och lastning av sådana artiklar, som inbegripas
under rubriken massgods: stenkol, järn, trämassa och papper.
Före beslutet om hamnens anläggning i Sannegårdsviken var man
ganska enig om densamma — åtminstone bland allmänheten —, ty
kravet på mera kajutrymme hade allt kraftigare gjorts gällande från
våra sjöfartskretsar. Därtill kom det utmärkta läget västerut i en
naturlig vik, som var jämförelsevis lätt att muddra upp, samt utsikten
till en bekväm förbindelse över Hisingen med det svenska
statsbane-nätet.
För hamnens framtida utveckling finnas alla möjligheter. Staden
äger nämligen jorden, och genom utgrävningar inåt Lundby kunna
fem å sex hundra meter kaj ytterligare vinnas. Också glunkades
det tidigt om en omloppskanal, som skulle gå ut från
Sannegårds-hamnen och beskriva en båge över Sannegårdens ägor och mynna
ut vid Ris- och valskvarnen.
Det var rätt svårt att bygga därute. Så inträffade 1911 ett svårt
ras, varvid ett väldigt upplag av sprängsten åkte ned i djupet.
Jorden under Biskopshuset rasade, så att detsamma intog en betänklig
lutning.
Innan raset hade emellertid kajen åt öster färdigbyggts. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
