Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalvsund. Sillfisket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre besvär göras mera vinstgivande. Detta lyckades för den
förut i samband med Gubbero i detta arbete omnämnde garvaren
J. Fr. Bauer, vilken lärde folket att koka tran av sillen. Detta
be-gynte på 1750-talet, men utövades i början endast för husbehov
och till försök vid garverierna.
Trankokningen blev sedermera, som vi veta, en högst betydande
näringsgren för Bohuslän och en lika betydande inkomstkälla för
grossörerna i Göteborg, vilka byggde trankokerier utefter kusten.
Men på samma gång hade den sina nackdelar, i det avfallet från
kokerierna, sillgrumset, överallt släpptes ut i fjordarna, varigenom
havsbottnen på otaliga ställen förorenades. Detta hämmade enligt
mångas tro fisket.
Slog trankokningen väl ut, kan man icke säga detsamma om ett
annat experiment som bohusfisket framkallade. Vi mena
saltberedningen i Bohuslän. Om försöken att framställa salt ur havsvattnet
häruppe berättar Arndt i sin Resa genom Sverige år 1804
följande:
“Man har ett kungl. brev av år 1669 till kammarcollegium om ett
saltsjuderi uti Bohus. Ar 1670 utfärdades privilegium för bröderna
Boit, vilka lovade att med ringa kostnad och blott medelst solens
verkan årligen bereda så mycket salt vid kusterna av Bohuslän, som
kunde behövas för hela riket. År 1691 uppgav en man vid namn
Jacob Gravelius en ny saltkokeriplan vid Bohusläns kuster och lovade
att lämna ett lika så gott salt som det skotska. År 1717 gav man
Polhem ett privilegium till en ny saltkokeriinrättning. Försök anställdes
visst, men därvid stannade det också."
1 Göteborg, där företagsamhetsandan livats av Ostindiska
kompaniets befruktande verksamhet, insåg man genast fiskets betydelse för
staden. Köpmännen reste ut till skärgården och bisträckte
befolkningen med råd och dåd, holmar och öar arrenderades, salterier
an-lades och båtbyggandet uppmuntrades. Varje något så när betydande
ö i havsbandet och de inre fjordarne hade sitt salteri eller trankokeri.
Likaledes funnos salterier och lastningsbryggor utefter Göta älvs
stränder från inloppet ända upp till Masthugget. Jag har antecknat
en del sådana ställen, välbekanta för göteborgarne: Gamla varvet,
Sandviken, Sörhallen, Färjenäs, Bellevue i Majorna, Majnabbe, Gamla
slottet (Carnegies), Röda Sten, Gåsösund vid Älvsborg, Aspholmen,
Långedrag, Porsholmen, Hjuvik, Varholmen, Kalvsund, Björkö udde,
Tumle på Hisingslandet mitt för Björkö, Bovik, Knäppholmen, Öckerö,
Örmekullen, Bratteberg, Krossholmen, Ruskeskär, Skarvik på Björkö,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
