Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södra skärgården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätt och blida väsen förskaffade honom talrika vänner bland hög och
låg. Genom hans tillmötesgående uppläts för föreningar och
lust-farande sällskap öns vackra park och för alla hade den åldrige
chefen några vänliga ord.
Gubben Ahmanson var karantänschef vid den tidpunkten, då
inrättningens reglemente ändrades och den bestämmelsen gjordes
gällande, att läkaren skulle ha mera att säga på inrättningen än
karan-tänsmästaren. Ahmanson kom på indragningsstat och som han ej
vid sådant förhållande kunde bo kvar i sin gamla bostad ute på ön,
utan måste överlämna densamma till läkaren, beredde han sig att
flytta till Göteborg och slå sig ned i Majorna. Då denna plan skulle
sättas i verket, blev det emellertid gubben för svårt att lämna sitt kära
Känsö; flyttningen grep honom så djupt, att han 1885 lade sig ned
att dö.
Om en annan karantänsmästare, majoren Hallström, berättas, att
han gemenligen kallades “Hallström med näsan“ till följd av en svår
utväxt på luktorganet. Denna ansågs länge omöjlig att operera, till
dess en skicklig kirurg i Stockholm, d:r Minton, företog operationen
och skar bort utväxten. Denna lades därefter på en assiette, med
en spydig anmärkning till Hallström, att han skulle visa den för
“stymparne" i Göteborg, som ansett operationen omöjlig.
En annan framstående karantänstjänsteman på 1840-talet var
spanske konsuln Samuel Anders Swalander, vilken längre fram blev
kamrer i Göteborgs och Bohus läns Sparbank och särdeles bemärkt
i Göteborg bl. a. såsom styresman i Coldinuorden.
Slutligen må nämnas fiskeriintendenten G. von Yhlen, vilken var
karantänsmästare i slutet av förra århundradet. Under hans tid lades
emellertid karantänen ännu mer under medicinsk styrelse än förut och i
samband därmed bestämdes, att läkaren skulle vara karantänschef.
Detta förtröt v. Yhlen till den grad, att han avgick år 1900.
von Yhlen var känd över hela Skandinavien, ej minst i Bohuslän och
Norge. Han var med på den första svenska Spetsbergsexpeditionen
och vistades både då och senare en tid i Tromsö och Finnmarken
för att studera havsfaunan. Då han på 1860-talet blev
fiskeristipendiat och senare fiskeriintendent för Sveriges västkust, företog
han ofta tjänsteresor till norska västkusten särskilt med anledning av
bohuslänningarnes deltagande i bankfisket. 1 Aalesund vistades han
sålunda flera gånger, själv deltagande i fisket på Storeggen. Då den
stavangerska brislingsindustrien grundlades år 1871, gav von Yhlen
de första inläggarne många goda råd. De insikter i fiskeriförhållan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
