Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södra skärgården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manliga, ty det sparades ej på uppmaningar och retelser från
kvinnornas sida att förmå karlarne praktisera sig över kanalen till dem,
och dessa uppmaningar, som till en början upptogos tämligen lugnt,
utövade småningom sitt inflytande på männens veka hjärtan, så
att de började överlägga på vad sätt de skulle lättast och med minsta
uppseende kunna förflytta sig över till kvinnorna.
Som kanalens bredd var för stor att medgiva ett överhoppande
samt Donsöbornas muskler, ehuru av en solid och säker
beskaffenhet, dock icke voro övade för några akrobatsprång, var det ej
möjligt att komma över på annat sätt, än att olagligen med egna
händer nedfira vindbryggan.
Detta tilltag börjades även slutligen på männens sida tyst och
försiktigt, och snart var deras halva nedfirad; men i detsamma togo
också deras svallande känslor överhand så att gubbarne rusade i
massa fram på spjälorna, icke besinnande att vindbryggans halva
saknade stöd av sin andra hälvt, vilket erfordrades för att den skulle
kunna på ett nöjaktigt sätt uppfylla sin bestämmelse.
Gubbarne sågo blott de framsträckta hederliga och bastanta
skär-gårdsnävar, som bjödos dem för att hjälpa dem över, och på en
gång rusade de i massa ut på brohalvan, vars kedjor icke mäktade
uppbära den opåräknade tyngden utan brusto för den påträngande
tolvten Donsöjättar, vilka därvid hals över huvud och om varandra
i en hög ramlade ned i den med vatten till ett par fots höjd fyllda
kanalen, så att vattnet stänkte upp över kvinnornas brokiga
halskläden och hemvävda koftor.
Det blev ett anskri på kvinnosidan starkt och uthållande så som
det anstår duktiga skärgårdsstrupar, det blev rop, stönande,
svordomar, pustande och plumsande på andra sidan, där männen av
den brustna och nedhängande vindbryggshalvan hindrades att komma
i sär från varandra. Det blev ett svårt bärgningsarbete. Gamle
Gustaf, som lyckligtvis var tillstädes, kom därvid i tillfälle att åtaga
sig ledningen av detta, vilket han knappast tänkt sig. — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
