Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
De begafvo sig en dag i båt ut på fiske; men vinden förde dem
utåt hafvet till en främmande kust, der de ledo skeppsbrott. Likväl
kommo de med lifvet i land och funno en bondstuga, bebodd af ett
gammalt folk, som gaf dem skydd hos sig öfver vintren. Mannen tog
Geirröd och hustrun Agnar i sin särskilda omvårdnad.
Dessa gamla makar voro inga andra än Odin och Frigga, hvilka,
enligt hvad vi af det föregående veta, beslutat för någon tid bosätta
sig på jorden.
När det blef vår, längtade de båda konungasönerna åter hem.
Odin byggde åt dem en ny farkost, hvarpå de lugnt kunde trotsa
hafvets nycker. Vid afseglingen följde de gamle dem ned till stranden.
Just som konungasönerna stego ombord, hviskade gubben någon¬
ting i Gierröds öra. En bifallsnick besvarade hviskningen och far¬
kosten satte ut i sjön.
Konungasönerna gynnades af den bästa vind. Efter en både
snabb och angenäm seglats lade de till vid konung Raudungs båtskjul.
Då hoppade Geirröd qvickt ur skutan, innan brodren kommit i land,
samt skjöt den ut igen, sägande: »Må trollen ta dig!» Det var denna
ingenting mindre än vackra lärdom Odin hviskat i Gierröds öra; och
genast dref farkosten för vind och våg. Snart försvann den stackars
Agnar ur sigte. Det skall dock straxt visa sig huru det gick honom,
Emellertid skyndade Geirröd upp till kungsgården, der han möt¬
tes med underrättelsen om sin faders död, och alldenstund han numera
var enda arftagaren blef han utropad till konung. I denna sin vär¬
dighet förde han en högst berömlig styrelse, hvaröfver ingen gladde
sig innerligare än Odin, som ju tagit honom i sin särskilda omvård¬
nad och gerna önskade sin skyddsling bättre framgång än Agnar,
hvilken varit Friggas. Till och med gudarne egde den menskliga
svagheten, att understundom vilja lysa på hvarandras bekostnad. Det
var af sådan orsak Odin en dag, sedan han jemte sin gemål återvändt
till Asgård, bad Frigga uppstiga till sig i Lidskjalf, hvarifrån man
hade en öfverblick af hela verlden, och med en viss sjelfbelåtenhet
yttrade: »Ser du din fosterson, Agnar? Han lefver i en hala tillsam—
mans med en trollpacka och harflera barn med henne, under det min
fosterson, Geirröd, är en ansedd konung.»
=
sate2 £6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>