Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TS SAS ‘
a * SERSHARA RRM Ros Raat sf xa
GANGA SNS Rca a SS
den = = apse leh peta eS eee 7
hn ~
87
en ofantlig krigsflotta, hvilken lade till här vid landet. Sedan sprun—
go ur skeppen många vargar och styrde loppet till kungsgården. Ispet¬
sen för vargarne syntes två ohyggliga räfvar. Hvar vilddjuren foro
fram, lemnade de intet i fred, utan refvo ihjel både män och hästar.
Slutligen ville de äfven angripa dig, fosterfader. Då vaknade jag i
forskrickelsen. Uttyd nu drémmen!»
»Den drömmen är icke svår att tyda», sade jarlen. »Här månde
inom kort höras vapengny och krigsbuller.» Derpå gick han tank¬
full bort.
Efter någon tid öppnades en qväll dörrarne till kungssalen for
tio män, som inträdde och straxt igenkändes vara Thorer och hans
följe. Konungen frågade dem hvad de medförde för nyheter. Jar¬
len svarade, att vikingar landstigit vid kusten. »De göra allt hvad
ondt är», sade han. »Synnerligast framstå två, af hvilka den ene
heter Sote, den andre Snäkoller. Sote gör anspråk på er dot¬
ters hand.»
»Huru ser han då ut?» sporde kungen.
»O, han ar ryslig! I ansigtet ar han till hälften bla, till halften
röd. Han har inga kläder om midjan och på sitt skalliga hufvud
endast en hårtoffs, som står upprätt midt öfver hjessan.» — Då inföll
konungen: »Den mannen slåss jag heldre med än jag tager honom
till måg.» Och det förundrade ingen. Nu utgick bärbud, och fick
konungen derigenom på två dagar 300 män samlade.
Sedan stod en slagtning, hvari kung Ring, Asmund och Thorer
jarl stupade. Konungen låg med afhugget ben och blödde på val¬
platsen, alla hans män hade öfvergifvit honom. Natten hvilade mörk
öfver jorden: Då uppstod jarlen Thorvid och gick att söka sin ko¬
nung. Efter långt famlande i mörkret, påträffade han honom slutli¬
gen; men han var redan förblödd. Afven Asmund låg död, endast
Halfdan lefde. Jarlen frågade, om den unge konungasonen förmåd¬
de tala.
»Ja val», svarade han. »Jag ligger här blott af trötthet. Der¬
på hjelpte jarlen upp honom, men han var så stel, att han icke kun¬
de gå. i
När Ingeborg fick veta sin faders och broders fall, begynte hon
bitterligen gråta, men jarlen menade det icke vara tid att fälla tårar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
