Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
har bara att för egen del bida barmhärtighet.
Staffan sjunger än i mina öron: »Stjärnorna på
himmelen de blänka».
Magistern sträckte fram sin smala hvita hand,
och så vände han sig bort mot väggen.
På femte dagen härefter nådde Lasse Storön
och hemmet. Så godt han kunde framstammade
han èn redogörelse för de sista händelserna
under färden. En timme senare stego Blomberg
och drängen i ekan med ett penningbref till
postanstalten i kyrkbyn.
Lars tog skäran och skyndade till rågåkern
efter de andra.
På adertonde dagen fick Lars Friman ett
bref från klockaren i Sottunga. Han skref att
senaste söndag hade herr Carolus Rilander
blifvit bisatt ett stycke söder om kyrkdörren. När
prästen från Föglö nästa gång kom till ön, skulle
han få en ordentlig begrafning.
Rilander hade dött af feber och
bröstsjukdom. De sista dagarna hade han yrat och talat
språk dem ingen förstått. Då han emellanåt var
redig, hade han sagt, att den goda Erika Friman
skulle ärfva honom. Men hon borde köpa en
ny fiol åt Lars.
Mera stocl där inte att läsa i brefvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
