- Project Runeberg -  Skriftir i Samling / I. Bondestudentar. Mannfolk /
168

(1908) [MARC] Author: Arne Garborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168-

BONDESTUDENTAR

sidan „gjorde han eit Slag til Høgre for kvart Tusund,
han tente, og var no so kvit som ein Messehagel".
Han tala alltid med stor Vyrdnad um den akademiske
Daning. Utolsam var han ikkje. Det einaste han
kravde av Folk var, at dei skulde vera upplyste og
sjølvstendige, so dei ikkje tok si Meining paa Borg
korkje hjaa „Folketidende" eller andre, og ikkje lét seg
drive av kvar Lærdoms Vind eller lokke av kvar
Frase-makar; men det hadde han Rett i. Um dei „folkelege"
sagde han mange Ting som Daniel vilde ha motsagt,
dersom det ikkje hadde vori for det at han no laut
fara varlegt.

Med den fyrste Kona si hadde Proprietæren havt 3
Born. Av dei var Student Stensrud den yngste. Den
næstyngste heitte Louise og var gift med Grosserar
Storr i Kristiania; den eldste, Frøken Hanna, var heime.

Denne same Frøken Hanna gjekk for aa vera 26
aar. Men Daniel trudde ho maatte væra eldre. Ho
hadde vori i Kristiania paa ein Skule og var Dame;
gjekk byklædd og stellte med Finarbeid og Pianospel.
Daniel var litt brydd saman med Frøken Hanna; kva
skulde ein segja til slik ei? Av Romanane visste han
at det var ein særskild Kunst aa tala med Damur; dei
skulde hava sin eigin Kost dei; og den kunde ingin
laga som ikkje var dertil upplærd. Men etterkvart
kom han i Drøs med henne likevel. Og det paa den
Maaten at han fekk laane Bøkar hjaa henne. Og daa
dei fyrst var kjende gjekk det av seg sjølv. Det viste
seg, at ho ikkje var so vanskeleg og samtala med
endaa. Det ho helst vilde høyre um var Kristiania.
Studenterlive med. Daniel fortalde det han visste um
dei Ting; dikta so smaatt naar det galdt aa gjera Emne
forvitnelegt, og tagde med slikt som han ikkje trudde
ein kunde segja til ei Frøken.

Ein Gong kom han til aa nemne at han kjende Hans
Haugum; sidan maatte han fleire Gonger fortelja um
honom ; ho kjende ’n ho og. Han hadde vori her uppe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:47:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gaskriftir/1-1908/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free