- Project Runeberg -  Skriftir i Samling / I. Bondestudentar. Mannfolk /
170

(1908) [MARC] Author: Arne Garborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170-

BONDESTUDENTAR

drive han fraa seg. Det kunde ikkje vara lengi med
slikt Tull; men so lengi det stod paa kunde det lite nytte
aa bele til Inga; for ho vilde nok skyna um der var
Aalvor i Leiken. Dessutan, so lengi ein ikkje hadde
Embættsprøva . . .

— Daa det leid ut-paa Hausten var Frøken Hanna
alt so kjend med „Kandidat Braut", at jho stundom
fylgde han naar han var ute og reika. Daniel kunde
ikkje anna enn finne det staut at ei Dame heldt Lag
med han; men det hadde vori vel so gildt, um ho
hadde vori fagrare. Frøken Hanna var, som Far sin,
og Bror sin, storbygd og i godt Hold, men bleik i
Hudi; Andlite var stort, Haare ljost, Augo rolege og
late. Daniel gissa paa, at ho kunde vera 28 Aar;
finaste Ungdomsblomen var burte; Huldresløre,
Draumen, Trolldomen, det, som ingin kann utsegja, — det
var der ikkje; han kunde tala med henne so mykje
han vilde, men var like kald. Hadde ikkje dette vori,
so kunde han kannhende komi til aa kjenne seg heime
paa Steinsrud.

Eit Par Kveldar um Viko var det Whist og Toddy;
men aldri meir enn eit Glas, og aldri lenger enn til
Klokka ti. Ender og daa var Lensmannen der;
stundom sjølve Presten. Morosamt var der ikkje. Og naar
Proprietæren Gong etter Gong sat og lagde ut um, at
det galdt aa vera „sjølvstendig", so ein ikkje lét seg
drive av kvar Lærdoms Vind eller lokke av kvar
Ord-makar, — so vart Daniel stundom rædd at Proprietæren
meinte dette paa honom.

For Daniel hadde ikke vori sjølvstendig. Han visste
det no. Han hadde havt det med aa meine som dei
han mest var i Lag med; og naar han hadde høyrt
ei Meining framsett med Fynd, so hadde han teki den
god og gløymt det han fyrr trudde. Meir enn ein Gong
hadde han høyrt Folk tala um, at ein skulde hava
„sjølvstendige Meiningar"; men han hadde aldri rett
lagt Merke til det. Han var heimangjord med den Trui

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:47:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gaskriftir/1-1908/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free