- Project Runeberg -  Skriftir i Samling / IV. Fred. Læraren. Den burtkomne Faderen. Heimkomin Son /
96

(1908) [MARC] Author: Arne Garborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 96

FRED

kva Veg det no bar. Den store Tyngdi lagde seg for
Bringa hans; han fekk Hug til aa graate. Far hans
kom inn: „de fær finna Pungen de, som veit kor han
er," sagde han. Ho Anna sat og gav Vesle-Paulus
Bryst, so ho kunde kje gaa; „men du veit daa kor
Pungen er, du Gunnar?" — „Ja fort no, Gunnar,"
sagde Enok.

Gunnar hadde rekna ut, at laug han, so fekk han
Ris; men sagde han sant fekk han likso vel Ris; og
dessutan vart han daa Uvenir med Carolus. Han sat
millom Eldar tvo. Men det beste vart aa ljuge. „No?!"
egste Far hans. Gunnar mulla med Munnen, men fekk
kje upp Mæle . . . „Kva er det du segjer?" spurde
Far hans. „Eg veit kje — kor Pungen er." — „Veit
du kje kor han er, segjer du?" Enok stirde so det
kolna i Guten.

Det vart sendt Bod paa Garden etter aatte Skilling;
og so lengi den Framande var her kunde Gunnar vera
trygg. Han sat paa Benken ved Matborde blaanande
bleik som han venta paa Dauden. Det susa for Øyro
hans. Aa, berre han Carolus kom; berre han Carolus
kom. Aa, gjev dei maatte gaa til Storbrekke etter
Skillingane; so kom han Carolus att. Nei; der var ho
Serina. Og Skillingane hadde ho. Mannen fekk sine
Pengar; so gjekk han. Ingi Raad; ingi Raad . . .

Han Far kom. Stogo gav seg; seig i den eine Sida
. . . Gunnar klara det kje lenger; Graaten tok ’n.

„No fær du fortelja meg korleis det er med denne
Pungen, Gunnar." Far hans stelte seg upp framanfor
Borde midt upp-yvi han. Gunnar kava og vilde svara.
„Naah? — Naah?!" — „Eg hev mist Pungen!" skreik
Gunnar yvi seg i vill Graat.

„Men Gud bevare deg, Gunnar," jamra Mor hans.
„Hev du misst han?" ropa Far hans. „Korleis bar
det til?" Uff; no skulde han finne paa noko um det
att. „Kor var det du misste ’n?" Enok var
skræmeleg aalvorleg. — „I — Løo." - „Kor kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:48:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gaskriftir/4-1909/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free