Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 NATALY VON ESCHSTRUTH
på din brunte och hjälp att driva in dem»! Då kunde
väl guvernanten öppna ögon och mun på vid gavel
och ropa: M a is n o n! Men det brydde sig ingen om.
Och således hade fröken von Wetter blivit sjutton
år, barn i själ och hjärta, barn i vilja och önskningar,
ensamhetens förtrollande sagoblomma, till vilken den
rätte kungasonen måste komma för att kyssa kalkens
prakt ur den drömmande knoppen.
Söndagssoleii sken över Stauffen! En liten fröken
hade redan sedan två timmar oupphörligt sprungit upp
och ned för den höga stentrappan till porten för att
speja längs allen men sedan med otåligt utseende
skyndat till ett fönster i nedre våningen och ropat:
— Häll inte på kaffet än, Hanne! de komma
ännu icke!
— Åh, bevars! hördes svaret, hur skulle jag kunna
det? Nådig frun lagar själv till det i dag. Och hon har
tagit fram de bästa kopparna! Och bakat en kaka,
liksom till en stor fest!
Josefines ögon strålade, hon stack huvudet in i
fönstret och viskade ivrigt:
— Hör, Hanne, visa mig den där kakan, hur stor
den är!
— Gud bevars, hur skulle jag kunna det? sade
Hanne undergivet. Nådig frun har ju nyckeln i sin
ficka!
— Ack så — nå, den räcker nog! —
— Fine! Pratmakerska! Var håller du hus?
hördes en djup kvinnostämma från ett fönster i övre
våningen och tant Renates grå huvud, prytt med den
präktiga söndagsmössan med de breda lilafärgade
sidenbanden, visade sig i det öppna fönstret.
— Här! jag står vid köksfönstret! Vad önskar
du? svarade Josefine, hoppande och dansande i
solskenet och görande en så djup nigning, att den
nystärkta vita klänningen stötte i marken.
— Din toka! Akta klänningen!. . . Vänd dig om!...
Minsann har icke den vilda häxan suttit på muren,
skrynklat till kjolen och fått strån i skärpet! — Nå,
jag bryr mig icke om hur du ser ut då de främmande
komma, men de skola nog undra över att du tilltygat
din bästa klänning så där.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
