Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÅSLISA 141
fröken, giv den nu också en Gretchenblommas
betj-delse! Han bjöd henne taga plats och satte sig
bredvid henne. Hon såg förvånad och frågande på
honom.
— Har ni ännu icke läst »Faust» ? frågade han med
sin dämpade, men likväl så klangfulla röst.
Josefine skakade på huvudet:
— Handlar den om den här blomman? Jag ber,
berätta då!
— Hjältinnan i Faust heter Gretchen, började hon.
Och de här blommorna ha henne att tacka för det
poetiska namn ni nyss nämde. Gretchen älskar Faust
och vandrar med honom L månskenet i trädgården. Hon
böjer sig ned och plockar den vita stjärnblomman,
vänder sig halvt om från den älskade och börjar rycka loss
bladen, enligt den gamla, förtjusande vidskepelsen.
— Rycka loss bladen? varför det? frågar hon.
Hans mörka ögon glöda feberaktigt.
— Blommorna äga förmåga att spå, viskar han, att
förråda för flickorna om de äro älskade. Vill ni också
fråga detta orakel och därvid tänka på den man, som
är er kär och dyrbar, så skall jag säga orden!
Djup rodnad betäcker hennes kinder och färgar
till och med den vita halsen, men hon nickar ivrigt:
— O jå, det är ju ett präktigt skämt! och hon
tager blomman och låter undervisa sig. Långsamt
rycker hon sedan av de små bladen, och den
besynnerlige läromästaren vid hennes sida upprepar sakta orden
för henne:
— Han älskar mig — han älskar mig icke — han
älskar mig — han älskar mig icke — tills hon fattade
det sista bladet.
— Han älskar mig!
Som ett darrande skri av hänryckning klingar det
från hennes läppar, hennes glödande ansikte vändas mot
honom, och de blå ögonen se glänsande upp på honom.
— Jå, han älskar er! säger han hastigt med
brinnande blick.
Sedan springer han uppl och säger:
— Låt oss dansa!
Och hon flyger bort liksom i en dröm. Hans arm
omslingrar henne och han är så lång att hennes huvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
