Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del II - Tjugonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÅSLISA 223
— Måtte det ske snart! snyftade hon, annars dödar
uppskåkningen den stackars greven! Han klagade
nyligen över att han kände sig så sjuk!
— Må Gud vara oss alla nådig!
I Anges röst låg något mera än blott oro för
greve Lehrbachs öde. —–––
Det var en töcknig, grå vinterdag. Genom de höga
fönstren i det hertigliga kabinettet inträngde det bleka
dagsljuset och visade en sällsam scen.
Med handen stödd på en fåtölj, och så hög och rak
som den gamle mannens brutna gestalt ännu tilistadde,
stod hans excellens, ministern greve von Lehrbach
framför sin furste.
Det bleka ansiktet tycktes vara av vax, djupa
skuggor lågo omkring öigonen och grävde skarpa veck i
kinder och panna, det silvervita håret låg tätt omkring,
de insjunkna tinningarna. Greve Lehrbach hade på
några dagar åldrats till gubbe.
Likväl vilade ett energiskt lugn, en stolt, trotsig
övertygelse och fasthet över de fårade dragen, öppet
och fritt mötte den feberaktigt glänsande blicken
hertigens öga, fast och säker ljöd stämman.
Frans Eginhard hade korsat armarna och stannade
rm ett ögonblick i sin oroliga promenad fram och åter
i rummet. Han stod tätt framför ministern, med vilken
han just ännu en gång avhandlat alla detaljerna i ämnet.
Två röda fläckar brunno på hans kinder, och en hotande
eld gnistrade i de grå ögonen.
— Ni vidhåller således ert påstående att icke ha
den minsta kännedom om det utfärdade kvittot, herr
greve? frågade ban.
Lehrbachs läppar darrade.
— Om jag behöver upprepa min försäkran, ers
kunglig höghet, är jag beredd att med ed bekräfta densamma.
— Ni bestrider också fortfarande
namnunderskriftens äkthet? frågade hertigen nästan väsande.
Ministerns ögonbryn drogo ihop sig.
— Jag gör det, ers kunglig höghet och väntar be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
